Alliansen i Göteborg driver redan sedan tidigare frågan om en ökad satsning på kameror i staden. I budgetmotionen hade de tre partierna avsatt 7 miljoner kronor till kameror på otrygga platser. Förslaget – som föll i och med att den rödgröna budgeten antogs av kommunfullmäktige – byggde på samma modell som redan finns i Malmö. Där har kommunen har ett avtal med polisen, som sköter driften av kamerorna.
– I grunden är det här ett nationellt polisiärt ansvarsområde, men när det inte finns tillräckligt med poliser är det rimligt att staden funderar på vad den kan bidra med, säger Jonas Ransgård, kommunalråd (M).
Vill se storsatsning
På onsdagen lanserade Moderaterna nationellt ett förslag – ur ett kommande moderat budgetförslag – om en satsning på 50 miljoner kronor, för kameror i samtliga 23 särskilt utsatta områden. På längre sikt vill man utöka satsningen även till de 32 utsatta områdena.
– Vi upplever att det efterfrågas av allmänheten. Få man frågarsäger att de inte vill ha kameror, säger Jonas Ransgård.
Att Moderaterna får igenom sitt förslag nationellt är i dagsläget inte särskilt troligt. Men Jonas Ransgård berättar att partiet kommer att göra ett nytt försök att få genomslag lokalt genom att plocka upp tankarna som fanns med i budgeten i en separat motion.
S vill ha bredare insatser
Marina Johansson, kommunalråd (S), är inte helt emot tanken på fler kameror, men hon tycker att allianspartierna väl ensidigt fokuserar på kontroll och övervakning och glömmer andra trygghetsskapande åtgärder.
– Kameror kan vara bra, men vi måste jobba med sociala insatser, stöd till föräldrar och så vidare också. Det tycker jag att framförallt Moderaterna missar.
Jonas Ransgård ser första hand tre positiva effekter av kameraövervakning: det handlar om att förebygga stöldbrott, motverka den upplevda otryggheten och att hjälpa till att klara upp brott.
Enligt Brottsförebyggande rådet fungerar kameraövervakning bäst på parkeringsplatser. Vilka resultat kameror ger på andra platser – som stadskärnor eller särskilt utsatta bostadsområdet – är inte lika entydigt, enligt Brå.
– I stadskärnor handlar det ju mycket om oplanerade våldsbrott på fyllan. Den som blir arg efter en blöt kväll på krogen tänker inte efter för att det sitter en kamera där, på samma sätt som den som gör ett planerat inbrott i en bil. Men en kamera kan hjälpa till att klara upp brottet, säger Jonas Ransgård.
