Linda träffade Petar i början av 2015. De brukade prata i timmar om livet och framtiden.
Linda träffade Petar i början av 2015. De brukade prata i timmar om livet och framtiden.

Lindas pojkvän sköts ihjäl på Vårväderstorget

Petar Petrovic hade precis fått beskedet att han fått en plats på sin drömutbildning. I september skulle han packa väskorna och lämna uppväxtorten Biskopsgården för London. Men Petar fick inte påbörja sin utbildning, eller uppleva sin 21-årsdag. Den 18 mars 2015 sköts han ihjäl med flera skott utanför Vår Krog & Bar på Vårväderstorget.

ANNONS
|

Det är en typisk marsdag på Kvibergs kyrkogård. Solen försöker kämpa sig igenom de tjocka molnen för att sekunden senare försvinna och lämna ett kallt, tjockt täcke på himlen. En skata kraxar högljutt från de kala grenarna på ett träd vid den långa gången med gravar.

Linda Larsson tittar upp på skatan, och brister ut i ett leende.

– Det brukar alltid sitta två stycken i just det trädet när jag är här. Varje gång. Så jag brukar tänka att det är Petar och hans farfar som sitter där, säger hon.

För ett år sedan väntade Petar utanför Lindas arbete när hon slutade. Han bjöd henne på restaurang och firade hennes födelsedag. Ett par fina örhängen var presenten och i slutet av kvällen promenerade genom stan och pratade om livet.

ANNONS

     Petar Petrovic blev 20 år gammal. Bild: GP
Petar Petrovic blev 20 år gammal. Bild: GP

Bara en vecka senare sköts Petar ihjäl i ett gängkrig han själv aldrig varit inblandad i.

Linda träffade Petar i början av 2015. De brukade prata i timmar om livet och framtiden. Många kvällar tillbringades hemma i Petars barndomshem i Biskopsgården, där de satt uppe till långt in på småtimmarna.

Linda försöker hindra orden från att fastna i halsen när hon berättar om Petar.

– Han älskade att laga mat, och var väldigt duktig på det. När jag kom hem sent från jobbet, kunde han ställa sig och laga mat mitt i natten. Han var så genomsnäll, satte alla andra framför sig själv. Det har han fått från sin mamma. Han ville verkligen inte någon människa något ont.

Petar trivdes i Biskopsgården och hade många vänner. När beskedet att han kommit in på utbildningen i datavetenskap kom sa han att det kunde visa ungdomar i förorten att det finns en "annan väg" även om man är från Biskopsgården. Linda och Petar bestämde att hon skulle åka med honom till London.

– Det var ju tanken, men nu kom vi ju aldrig riktigt så långt.

Framtiden var ljus. Det unga paret var lyckliga och umgicks nästan varje dag. Förutom just den dagen, då allt svartnade.

ANNONS

– Vi hade inte planerat att ses den dagen. Och nu tänker jag "tänk om". Tänk om vi hade träffats den dagen. Tänk om vi hade varit där men gått hem tidigare. Tänk om vi inte ens varit där och gjort något annat.

Linda tystnar och försöker hindra rösten från att skaka, hon försöker blinka bort tårarna från att ta sig fram.

– Kvällen då det hände hörde en av Petars kompisar av sig till mig. Han bad mig att ringa honom direkt. Så jag förstod att något hade hänt. Han sa Petar har blivit skjuten tre gånger. Sedan föll jag bara ihop på knä.

Till en början visste ingen hur illa skadad Petar var. Linda mötte upp familjen vid sjukhuset och åkte sedan hem och väntade på att få besked när Petars mamma ropade från balkongen:

– Katerina skrek "polisen är här". Det kändes som att det bara tog några sekunder innan de knackade på dörren. Då visste jag direkt. Sedan är allt svart från den kvällen, jag minns nästan ingenting.

Från att ha mått bättre än någonsin, trillade Linda ner i vad som kan liknas vid ett svart hål. Hon grät från morgon till kväll, allt kändes så tomt. Linda tillbringade varje dag med Petars familj och 2015 fortsatte, men för Linda stod tiden still.

ANNONS

– Om någon skulle fråga mig vad jag gjorde 2015 är det enda jag minns att jag träffade Petar och att han försvann. Det är 2015 för mig.

Sorgen är ständigt närvarande och Linda besöker Petar så ofta hon hinner. Hon brukar ha med sig en burk av energidrycken Powerking, som var hans favoritdryck, och sedan pratar hon med honom precis som de brukade göra innan. Om vad som hänt på jobbet, vad hon gjort under helgen och om minnen de har tillsammans.

– Även om jag inte får några svar så tänker jag att han kanske hör på något sätt.

För Linda läker inte tiden alla sår även om de blir lättare att hantera med tiden. Hon vet att det inte får Petar att komma tillbaka, men hon undrar ändå. För det går inte att förstå. Ett år senare har åtalet mot de misstänkta för den brutala skottlossningen på Vårväderstorget ännu inte kommit och frågorna från de som älskade Petar är många:

– Vem gav dig rätten att ta hans liv? Och varför?

ANNONS