Under de senaste åren har en lång rad lantbrukare utsatts för djurrättsrelaterad brottslighet. Såväl skadegörelse, ofredanden och grova hot – ibland riktade mot barn – har förekommit, vilket GP kartlagt i en omfattande granskning.
LÄS MER: GP granskar: Terrorn mot bönderna
Efter granskningen, under våren 2019, infördes djurrättsrelaterad brottslighet som ett prioriterat område i regeringens regleringsbrev till polismyndigheten, vilket bidragit till ett mer samordnat arbete mot brottsligheten i bland annat Västra Götaland.
LÄS MER:Så har militanta djurrättsrörelsen flyttat sig inom Sverige
Nu vill Liberalerna se ytterligare åtgärder för att bekämpa den här typen av brottslighet.
– Vill man som djurrättskämpe ha förändring i samhället ska man kämpa för den på demokratisk väg. Vi har en lagstiftning i Sverige idag som tillåter djurhållning och att systematiskt utsätta människor som hanterar djurprodukter för mordhot förstör liv, säger riksdagsmannen Johan Pehrson (L), som redan 2012 föreslog en nationell enhet mot det han kallar ”ekoterrorism”.
LÄS MER:Butiksägaren Sanna är Djurfronts nya mål: ”Man bara gråter”
Ingen straffrabatt utan straffpålägg
Liberalerna vill nu se konkreta åtgärder för att motverka den djurrättsrelaterade brottsligheten. Det handlar om fler poliser, möjlighet att registrera kontantkort för att underlätta utredning – och framförallt hårdare straff.
– Idag får man straffrabatt om man begår ett brott flera gånger. Vi vill se en tydligare progressiv straffskala, precis som när du tjänar mer får du också betala mer i skatt. Utsätter du någon för olaga hot, inte en utan tio gånger, så ska straffvärdet höjas, säger Johan Pehrson.
Han ser också en möjlighet för polisen att utvidga sin verktygslåda i bekämpningen av brotten genom en sådan förändring.
– Om straffet för brottet är högre kan polisen lättare prioritera de utredningarna.
Behöver svida mer att begå upprepade brott
Som exempel tar han upp Djurfronts utpekade ledare Richii Klinsmeister. Tidigare i våras dömdes han till fyra månaders fängelse för misshandel, olaga hot och hemfridsbrott.
– I ett sådant fall hade man inte dömts till fyra månader utan snarare fyra år. För 95 procent av befolkningen har vi en lämplig strafflagstiftning vid engångsförseelser men för personer som upprepat struntar i lagen behöver det svida mer, säger Johan Pehrson.
LÄS MER:Djurrättsaktivister klassas nu som våldsbejakande extremister
LÄS MER:Bondens dagbok om dagliga terrorn: 78 dåd men noll dömda
