Likt många andra kom Henrik i kontakt med narkotika för första gången i tonåren. Det började som ett vanligt drogbruk, men gick senare över till att han själv började langa.Det starkaste incitamentet varpengarna.
–Jag brukar köpa marijuana i paket av en grossist. Ett paket med 100 gram kostar mellan 5000 och 7000 kronor. Säljer jag ett sånt paket får jag ut 12 000. Så det är en ganska saftig vinst, säger Henrik som uteslutande säljer via kontakter.
Narkotikan köper han direkt från en så kallad knarkgrossist som odlar marijuana i en villa i Skåne. Periodvis har han köpt delar av narkotikan på krita och betalat av skulden nästa gång han hämtat en ny leverans.
De gånger han inte velat ta så stora risker har han också agerat mellanhand. Då har han köpt ett större parti marijuana, ofta flera hundra gram, sparat en del för eget bruk och sen sålt vidare resten till andra langare dagen efter. Vinsten då blir inte lika stor, men mängden gör att den ändå kan hamna på mellan 4 000 och 8 000 kronor.
–Man tänker mer på riskerna ju äldre man blir. Man är inte ute efter "street cred" som man var förr, säger Henrik.
Det är ofta på gatan eller via skolkamrater som unga i Göteborg för första gången kommer i kontakt med langare och narkotika. Därefter fortsätter kontakten via telefon och internet. Så småningom, när säljare och köpare fått förtroende för varandra, dras en del ungdomar in i försäljningen själva.
Koppling mellan narkotikahandel och gängvåld
Enligt en färsk EU-rapport spenderar EU-medborgarna minst 230 miljarder kronor på olaglig narkotika varje år. Det är en av de mest lönsamma verksamheterna för den organiserade brottsligheten i Europa. I Sverige och inte minst Göteborg har vi sen flera år tillbaka sett konsekvenserna av den grova organiserade brottsligheten – delvis i form av allt grövre gänguppgörelser som även drabbat civila.
–Kopplingen mellan narkotikahandeln och den organiserade brottsligheten är väldigt tydlig. Det är ofta det som fungerar som motorn för verksamheten och är den stora inkomstkällan. Inte bara för förortsgängen utan även andra kriminella nätverk. Och gängkonflikter handlar inte sällan om narkotika, till exempel strider om försäljningsanspråk, säger Erik Siverbo, chef för polisens regionala underrättelseenhet.
Langaren Henrikbekräftar att många gängkonflikter i staden handlar om narkotikahandel. Överlag skulle han dock säga att risken för att åka fast är låg.
–Jag är sällan orolig. Jag har nog en fördel också för att jag ser typiskt svensk ut. Det har hänt att polisen tagit mitt kompisgäng och kontrollerat alla utom mig. Jag ser ganska oskyldig ut, säger Henrik.
Fotnot: Henrik heter egentligen något annat.
