Den första oktober börjar man spränga för Västlänken under centrala Göteborg, något som hade riskerat att störa Länsstyrelsens verksamhet om man sprängde dagtid.
Efter beslut från Länsstyrelsen i Stockholm ska därför arbetet ske på natten och boende på Skräddaregatan och Södra Hamngatan erbjuds boende på hotell eller i annan lägenhet under perioden 1 oktober 2020 till 30 april 2021.
LÄS MER:André erbjuds hotell – när Västlänken spränger på nätterna
Information om sprängningarna ska ha lagts ut på Trafikverkets hemsida och via kungörelser i GP och DN, även om utskick direkt till de boende dröjde till augusti.
Men nu skriver SVT att Länsstyrelsen också har hävdat att man kungjorde beslutet i Post- och Inrikes Tidningar (som hittas på Bolagverkets hemsida), något som inte stämde.
– Nej, det har inte gjorts. Jag har undersökt detta och nu håller vi på att titta på vad vi måste göra med anledning av detta, säger Lena Pettersson till SVT.
Hon är chef för enheten för miljöskydd på Länsstyrelsen i Stockholm, som hade ansvaret för kungörelsen.
Vad det kan få för konsekvenser kan hon dock inte svara på ännu, men misstaget ska beskrivas som ett ”resultat av den mänskliga faktorn”.
LÄS MER:Inga tåg söderut från Göteborg – Västlänken kräver nya spår
Enligt SVT skulle beslutet om att spränga nattetid börja gälla när man hade kungjort beslutet i Post- och Inrikes Tidningar.
TV-kanalen har pratat med Sebastian Wejedal, lektor i processrätt vid Göteborgs universitet. Hans bedömning är att de personer som tidigare har ansetts delgivna om beslutet inte längre kan ses som delgivna.
– Det betyder att man nu befinner sig inom överklagandefristen och boende kan alltså överklaga.
SVT: Men från första oktober ska man ju börja spränga, menar du att det då inte går?
– Det är trixigt, i det här fallet får beslutet börja verkställas även innan det vunnit laga kraft. Men en domstol kan också begära inhibition och det betyder att domstolen kan bestämma att beslutet inte får verkställas tills dess domstolen har prövat frågan.