Övervakningskamerorna vid fasaderna på Göteborgs grundskolor har femdubblats sedan 2005. 25 skolor i Göteborg har i dag tillstånd för sammanlagt 250 kameror.
Anledningen är att man vill minska skadegörelsen och inbrotten, men det finns inga studier, vare sig i Sverige eller utomlands, som bevisar att kamerabevakning av skolor har någon effekt, säger Erik Grevholm vid Brottsförebyggande rådet.
Det var för fem år sedan som grundskolorna i Göteborg fick sina första kameratillstånd. På Grevegårdsskolan i Tynnered, där 17 kameror suttit uppe i tre år, har man sett att vandaliseringen minskat, säger rektorn Margareta Fransson.
- Det har blivit mycket mindre förstörelse på skolan. Men vi kombinerar kamerorna med annat. De mjuka sakerna i kombination med de hårda har gjort att vi fått en lugnare skola.
Rune Hägg, enhetschef för fastigheter och säkerhet vid Tynnereds SDN, berättar att det krossades fönster på Grevegårdsskolan för 300 000 kronor år 2004. 2005 var summan 125 000 och året därpå 25 000. Förra året gick kostnaden upp till 75 000, men trenden är ändå tydlig, säger han, och han ser att allt fler skolor vill ha kameror. Tids nog finns de vid de flesta grundskolor i Göteborg, säger han.
Kameror allt vanligare inomhus
Majorna satsar 1,5 miljoner kronor på övervakning. Just nu installeras 75 kameror på Karl Johansskolan, Kungsladugårdsskolan, Sannaskolan och Djurgårdsskolan. Skolchefen Bo-Staffan Josefsson:
- Vi har skadegörelse för en miljon kronor per år, vilket är helt oacceptabelt. Vi tar till alla medel vi kan. Detta är rena spekulationer, men vi tror att vi kan spara 300 000 kronor per år. Kamerorna är på prov. Det är ett slags desperat försök att komma till rätta med problemen.
I hela landet breder övervakningen av skolor ut sig, och samtidigt blir kameror allt vanligare inomhus. Hittills har inomhuskamerorna inte nått Göteborg, men Bergsjöskolan har inget emot att filma sina elever i korridorerna, säger Staffan Gabrielsson, säkerhetsansvarig på skolan.
- Vi har diskuterat detta med elevrådet och både de och vi är positiva. Det handlar om små kameror i taket i korridorerna och uppehållsrum. Vissa elever vill ha dem i omklädningsrummen, där det har varit mycket skadegörelse, säger han.
Övervakning i uppehållsrum eller korridorer, som inte anses vara allmän plats, kräver inget tillstånd från länsstyrelsen. I stället regleras användningen genom personuppgiftslagen, Pul.
Enligt juristen Erik Janzon på tillsynsmyndigheten Datainspektionen är fenomenet med kameror i skolor nytt och rättspraxis saknas. Han får höra om Bergsjöskolans tankar om att filma i omklädningsrummen.
- Spontant är jag väldigt tveksam. Man borde tänka sig för både två och tre gånger innan man sätter kameror där.
Varför?
- När man filmar folk får det inte kränka den personliga integriteten.
Du menar att det är problematiskt att filma nakna elever?
- Minst sagt. Vad som är lite oroande är att det verkar finnas en uppfattning att så fort kamerorna inte kräver tillstånd från länsstyrelsen är det helt fritt fram. Det är inte självklart att det är okej enligt oss att ha kameror i skolor.
Men inte alla vill se kameror i sina skolbyggnader. Margareta Fransson på Grevegårdsskolans är kritisk och hänvisar dels till integriteten, dels till att säkerheten inomhus garanteras främst genom förebyggande arbete snarare än kontroll.
Kristoffer Gunnartz, författare till boken "Välkommen till övervakningssamhället", menar att explosionen av kameraövervakning vid skolor är en del av en oroväckande utveckling.
- Man pratar ofta om ändamålsglidning, säger han. Har man väl börjat med en teknik är det lättare att hänga på ny teknik.
Skräckexempel i England
Ett skräckexempel, enligt honom, är så kallade shouting telescreens i England, där eleverna övervakas i realtid. Om de är på väg att göra något dumt ropas en varning ut genom högtalaren.
- Det verkar vara en modenyck med kameror. Kommunpolitiker och andra förståsigpåare säger att det är lösningen, men har egentligen ingen aning. Det har det blivit den slentrianmässiga lösningen, utan att man vet om de får någon effekt.
Vad är problemet?
- När man bestämmer sig för kameror väger man fördelar mot nackdelar. Problemet är att man vet väldigt lite om båda sidorna. Man kan missa kärnan: att det finns elever som inte mår bra eller inte får tillräckligt med vuxennärvaro.
