Det skulle bli vändningen i livet. Jesper Östling, 21, hade flyttat till Göteborg och fick äntligen behandling mot sitt läkemedelsmissbruk. Men det blev inte som Jesper hade tänkt sig. Mitt under behandlingen skadade Jesper ryggen och fick tusentals narkotikaklassade tabletter med oxikodon utskrivna på en vårdcentral.
Detta kände beroendekliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset, SU, till. Men ingen stoppade medicinerna som kort därefter tog Jespers liv.
Systern Emma Östling blickar ut över Göteborgs hamn från en klippa på Lindholmen. På huvudet har hon sin bror Jespers mössa.
- Det här var en av Jespers favoritplatser i Göteborg. Det känns väldigt konstigt att komma hit i dag, jag förknippar det så mycket med död. Jag vill helst komma ihåg allt det fina med Jesper. Han var min bästa vän, säger Emma Östling.
På Jespers Facebook-sida finns flera bilder tagna från samma klippa. De lades upp i samband med att Jesper blivit inskriven på Sahlgrenska universitetssjukhusets beroendeklinik. I februari 2015 lade han även upp ett citat på Facebook:
"I can and I will. Watch me success. Nothing can stop me now!"
Det blev aldrig så.
Emma berättar om förra sommaren när Jesper kom ner till Karlskrona för att fira hennes student. Jesper var lycklig. På studenten höll Jesper ett tal. Han berättade hur stolt han var över sin syster.
Men Emma berättar att Jesper samtidigt pratade lite sluddrigt. Att han såg trött ut.
- Det var jobbigt att se honom i det skicket. Jag sa det till honom senare. Då började han gråta. Han sa att det inte var lätt för honom när han fick så mycket morfin. En människa som Jesper klarar inte av den mängden. Och det visste han om själv, säger Emma Östling.
Emma minns fortfarande den där mardrömsmorgonen några dagar senare när hennes pappa ringde och sa: "Det värsta som kan hända har hänt."
Jesper var död. Han hade hittats i en säng ute vid familjens sommarstuga på Aspö. Bredvid låg väskan med oxikodon-askar.
- Det är så jobbiga ord att höra. Man tror inte att det kan hända. Och jag minns så starkt när jag kramade honom och försökte väcka honom till liv, säger Emma.
Tårarna rinner ner för hennes kinder. Hon kan fortfarande inte förstå hur en läkare kunde skriva ut nästan 1600 oxikodontabletter till Jesper Östling när han samtidigt behandlades för läkemedelsmissbruk. Hon lägger även stort ansvar på SU:s beroendevård som lät Jesper ta läkemedlet.
- De visste ju om att Jesper fick oxikodon, han sa det ju till dem. De hade chansen att göra något. Hade någon ingripit hade min bror kanske levt i dag, säger Emma Östling.
Hon berättar om alla krossade drömmar. Och att hon inte vill att Jespers död ska vara förgäves.
- Jesper var den mest omtänksamma och snälla människan jag känner. Och om det här kan rädda någon i framtiden så hade Jesper velat det. Det här ska inte tystas ner, säger Emma Östling.
