Tidigare i veckan presenterade Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, en rapport som väckt stor uppmärksamhet. Den visade på flera brister, bland annat att personer på äldreboende med misstänkt eller konstaterad covid-19 inte fått vård utifrån individuella behov, att anhöriga inte varit delaktiga och att genomförande av vård i livets slutskede inte skett enligt regelverket.
Joakim Öhlén tycker att det är en bra och viktig genomlysning av hur hälso- och sjukvård på äldreboenden ser ut. Han säger att det har brustit på grundläggande punkter, men konstaterar också att det var under en ansträngd samhällssituation.
Personal saknade stöd
– Pandemin var under uppsegling och man visste inte vad som skulle hända. Det bekräftar en del studier, som också pekar på att en del av de områden där man inte haft tydliga och välfungerande rutiner, där har det inte fungerat. Personal har inte fått det stöd de upplever att de behövt, säger Joakim Öhlén.
Han ser en tydlig koppling mellan att anhöriga inte varit delaktiga och det besöksförbud som rådde. Och han tror att delar av den kritik som framförts i olika sammanhang hade nog uteblivit om vården planerats utifrån ”vad är viktigt för dig” och också gett anhöriga tillfälle att ställa motfrågor.
Till exempel anhöriga som gett uttryck för att den sjuke inte fick dropp eller syrgas, trots påstötningar.
– De som dött på äldreboende till följd av covid-19 kan ha dött ganska tidigt i förloppet, innan de utvecklat den typen av andnöd som kräver syrgasbehandling. Då kan de ha varit så sköra att de inte klarat infektionen – och när någon är döende så är det praxis i de flesta fall att man inte ger extra vätska för att det kan åsamka besvär. Men bedömningar ska göras individuellt.
Brister i organisationen
Många av de brister som uppdagats kan också kopplas till hur den svenska äldrevården är organiserad.
– Det är nog saker som egentligen är kända av politikerna, men som inte gjort någonting åt.
Vad syftar du på?
– Vården för de på äldreboende drivs i någon slags kombo av kommuner och primärvård. Läkarna är anställda av primärvården, annan personal av kommunen. Läkarna kommer in som konsulter vid vissa tillfällen. Det är vanligt att man har en typ av organisation för sjuksköterskor på dagtid, en annan på natten. Och så kan det vara även för undersköterskor.
Följden blir att det kan bli splittrat och att ingen har någon riktig överblick.
– Tack vare mångas goda vilja, så fungerar det oftast. Men under pandemin ställdes det på sin spets.
Äldre och skörare
Till det kommer att svenska äldreboenden under de senaste 30 åren gått från att vara rena vårdinrättningar till att mer betraktas som bostäder. Och under samma tid har de som flyttar in där blivit äldre, skörare och sjukare.
– Det är humant och bra ur den aspekten, men det har kanske inte skapat de bästa strukturerna för att ge hälso- och sjukvård, säger Joakim Öhlén.
Tror du att det hade kunnat sluta annorlunda för en del av de äldre, om alla fått individuell läkarbedömning?
– Det är omöjligt att uttala sig om. Men det man kan säga är att det speglar en strukturell utmaning. Det finns ingen bemanning så att läkare skulle kunna komma ut till alla äldreboenden, i alla kommuner, på alla tider. Och i våras var det en väldigt ökad överdödlighet på äldreboenden, särskilt i april.
LÄS MER:Det är i en kris rutinerna måste sitta – det gjorde de inte
LÄS MER:Utredning klar: Stora brister i hanteringen av coronasmittan på äldreboenden i Göteborg
LÄS MER:Ökad coronarisk när äldreboenden öppnar – ansvaret betonas
