– Det är tungt för alla inblandade, säger Birgitta Harberg, områdeschef för bistånd och service i Östra Göteborg, om de situationer som uppstår i spåren av migrationsverkets åldersuppskrivningar.
35 000 personer, ungefär en femtedel av alla asylsökande, som kom till Sverige förra året var unga människor som flytt på egen hand. Migrationsverket arbetar löpande för att beta av alla ansökningar och för vissa blir en ny åldersbedömning en del i processen.
Den som kommer till Sverige uppger samtidigt med asylansökan sin ålder. I vissa fall kan den styrkas med dokument, i andra inte.
Knäckfrågan är om den asylsökande bedöms vara över eller under 18 år. Ett barn under 18 får nästan garanterat stanna och samhället träder in i frånvarande föräldrars ställe. Bedöms man ha fyllt 18 är samhällets ansvar inte lika omfattande och risken att bli avvisad är större.
Verket har ingen statistik för varje enskild kommun och i Göteborg är ansvaret dessutom uppdelat på varje stadsdelsnämnd. Men Birgitta Harberg säger att cirka 30 procent av de ensamkommande asylsökande får sina asylskäl ifrågasatta av någon anledning.
– Hos oss har det inte varit så många som man kunde tro där det görs en ny åldersbedömning, berättar hon.
Om en person bedömts vara över 18 år meddelar Migrationsverket kommunen som då inte längre har samma ansvar. Hur det går vidare varierar. Birgitta Harberg berättar att något barn har överklagat och fått rätt. I andra fall kvarstår asylansökan och den unge har gått från att vara barn i ett familjehem till inneboende i samma hem. I vissa fall har de unga helt lämnat kommunen. Några gånger slutar det med avvisning.
– Ibland sker allt helt utan problem, men ofta är det tungt – för alla inblandade, säger Birgitta Harberg.
Hon berättar att många av de unga mår väldigt dåligt och det har investerats mycket känslor längs vägen från alla parter; de unga, familjehemmen, socialsekreterare och gode män.
För att möta situationen har Östra Göteborg bestämt sig för att sätta in extra stöd. Familjehemmen får extra stöd genom samtal och socialsekreterarna får utökad handledning.
– Vi har många unga och nya socialsekreterare. De är fantastiska och gör ett jättebra jobb, men det gör något med dem att vara en del av den här hanteringen och då måste vi ta ansvar som arbetsgivare.
Maija Söderström leder planering och utveckling på Göteborgs utbildningsförvaltning, med ansvar för de kommunala gymnasieskolorna. Hon säger att det är så olika från fall till fall, att många mår väldigt dåligt.
– I dagsläget gäller att alla som börjat på gymnasiet före 18 års ålder får gå kvar, men det vi märkt är att en del av de ungdomar som får avvisningsbesked försvinner eller flyttar.
Hon säger att situationen är helt ny, men att man på skolorna försöker arbeta med de här eleverna som man gör med andra som mår dåligt.
– Vi försöker vara en trygg punkt. Och vi uppmanar alla berörda runt eleven att ta allt stöd man kan få och samverka med varandra.
Eftersom det inte råder skolplikt på gymnasiet är det där upp till den ensamkommande att själv informera skolan om förändrade förutsättningar och besked från migrationsverket. För barn i grundskolan gäller att socialtjänsten ska informera skolan när de får besked från migrationsverket om en elev.
Rektorn på Nordhemsskolan vittnar om att det inte alltid funkat som det ska i Majorna-Linné. När Thomas Segenstedt, stadsdelsdirektör Majorna-Linné, får höra det säger han att några sådana fall inte kommit till hans kännedom.
– Men det kan förstås ha förekommit utan att jag vet om det. Misstag förekommer då och då på olika områden. Men det här ska inte behöva vara något problem, för vi har rutiner.
