Socialdemokraternas kommunalråd Viktoria Tryggvadottir Rolka berättar att hon drabbats av så allvarliga hot att hon övervägt att lämna politiken.
Socialdemokraternas kommunalråd Viktoria Tryggvadottir Rolka berättar att hon drabbats av så allvarliga hot att hon övervägt att lämna politiken. Bild: Petter Trens

Hot allt vanligare – varannan storstadspolitiker drabbad

Hot mot politiker blir allt vanligare. I landets tre storstäder blev mer än varannan fullmäktigeledamot utsatt under 2018, enligt Brottsförebyggande rådet. Kommunstyrelsen i Göteborg känner väl igen sig i den bilden.
– Emellanåt har jag velat lämna politiken, säger Viktoria Tryggvadottir Rolka, kommunalråd (S).

ANNONS
|

Var tredje politiker i landet blev under 2018 utsatt för våld, trakasserier eller hot enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Mest utsatta är riksdagsledamöter. Även kommunfullmäktigeledamöter i landets tre största städer är väldigt utsatta.

Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) som sedan i våras är kommunalråd för Socialdemokraterna i Göteborg konstaterar att det är ett stort demokratiskt problem att det ser ut på det här sättet.

– Jag upplever att det har eskalerat under de här tio åren som jag varit aktiv och jag vågar nog hävda att i synnerhet som ung kvinna eller person med invandrarbakgrund så är det som tuffast.

ANNONS

Kvinnor mest utsatta

Statistiken från BRÅ bekräftar den uppfattningen: oavsett vilken politisk nivå det handlar om, så är just kvinnor och förtroendevalda med utländsk bakgrund extra utsatta för hot eller våld. Som så många andra Göteborgspolitiker har Viktoria Tryggvadottir Rolka har egna erfarenheter av att ta emot hot kopplade till det politiska uppdraget. Hon berättar att det har funnit tillfällen då hoten varit så allvarliga att hon övervägt att lämna politiken.

– Du ska inte behöva vara hårdhudad för att du vill skapa förändring i samhället. Det här behöver vi verkligen jobba med, säger hon.

Helene Odenjung, kommunalråd (L) säger att hon ofta hamnat i situationer där hon funderat över om det hon eller andra varit med om är ett hot "eller bara hat".

– Man trubbas av efterhand. Och det i sig är väldigt allvarligt.

Helene Odenjung (L) är rädd att färre ska orka ta på sig tunga uppdrag som fritidspolitiker i ett allt råare klimat.
Helene Odenjung (L) är rädd att färre ska orka ta på sig tunga uppdrag som fritidspolitiker i ett allt råare klimat. Bild: Stefan Berg

Hon har varit kommunalråd sedan 2002 och säger, precis som Viktoria Tryggvadottir Rolka, att det blivit värre med åren. Råare.

– Jag tycker att det skett en förändrats de senaste fem-sex åren. En stor förändring.

LÄS MER:Hot eller våld mot var tredje förtroendevald

SD-politiker mest utsatta

Brottsförebyggande rådets undersökning är den fjärde sedan 2012 – och den visar att hoten blivit vanligare och vanligare. Mest utsatta är SD-politiker. Partiets kommunalråd Jörgen Fogelklou berättar att han känner folk som slutat med sitt politiska uppdrag av det här skälet. Själv tycker han att det varit lite lugnare den sista tiden, men att det ändå kommer en hel del hot. I stort sett varje månad.

ANNONS
Jörgen Fogelklou (SD) säger att han tar emot hot mer eller mindre regelbundet. Det har hänt att han polisanmält.
Jörgen Fogelklou (SD) säger att han tar emot hot mer eller mindre regelbundet. Det har hänt att han polisanmält. Bild: Jonas Lindstedt

Hur?

– Det är olika. Ibland är de så dumma att de skickar sms.

Han skickar allting till Sverigedemokraternas interna säkerhetsavdelning. Det har hänt att de uppmanat honom att anmäla – och då har han gjort det.

Tonen har hårdnat

En hårdare ton i samhällsdebatten och att politikerna blivit allt mer tillgängliga, via allt fler kontaktvägar, är sådant ligger bakom att hoten och trakasserierna blivit vanligare, tror politikerna i kommunstyrelsen.

– För några år sedan var sociala medier forum där man lite nyfiket kunde ställa en fråga – och få svar. Det gör man inte nu. Viljan till samtal finns inte längre. Det handlar bara om att tala om att man är en idiot som inte förstått någonting, säger Helene Odenjung.

Utan politiker ingen demokrati. Risken hon ser är att färre vågar bli politiker på sikt.

– Väldigt många är fritidspolitiker och lägger mycket tid på att sätta sig in i ärenden, prata med medborgare och fatta svåra beslut. Och det de får tillbaka är i bästa fall bara bajs i brevlådan. Ofta är det mycket värre. Många ställer sig frågan om det är värt det.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS