Andra försöket. Idag manglas stadens budget för nästa år. Om samtliga budgetgrupper följer praxis och röstar på den egna budgeten och därefter lägger ned sin röst blir det minoritetsstyret alliansens budget som klubbas sent på onsdagskvällen.
Den innebär exempelvis att taxan för hemtjänsten höjs och att bemanningen på lekplatser slopas.
Alliansen lägger krutet på investeringsbudgeten - de anklagar tidigare styren för en investeringsskuld - och vill se fler skolor, förskolor och äldreboenden.
LÄS MER:"Vackra ord om klimatet, men pengarna saknas"
Nämnderna får mer pengar än i fjol, men det räcker inte för att täcka för de ökade kostnaderna.
– Trots att det är ett svårt ekonomiskt läge kan vi tillföra alla nämnder resurser och utöka ramarna, säger kommunalrådet Helene Odenjung (L).
I praktiken innebär det därmed ett sparbeting. Något som en rad partier slog ned hårt på.
Oense om ekonomin
Alliansen trycker på att staden måste hålla hårt i pengarna för att möta ett sämre ekonomiskt läge och anklagar det tidigare rödgröna styret för att ha gett allt åt alla, varför det nu ligger på alliansen att städa upp efter det gamla styret och arbeta bort strukturella ekonomiska underskott.
– Alliansens budget för 2020 är en budget för framtiden. God ordning i ekonomin är grunden för att säkra välfärden, säger kommunstyrelseordföranden Axel Josefson (M).
LÄS MER:Alliansen pressades hårt för nedskärningar i skolan
Han kritiserar de rödgrönrosa för att vilja höja skatten och S för en ökad utdelning från de kommunala bolagen och menar att i stort sett inga andra än alliansen lägger budgetförslag som når god ekonomisk hushållning.
– Axel Josefson, det här är trams. Vi har tagit ansvar för ekonomin. Vi har haft positivt resultat varje år och kunnat lägga undan pengar, säger Daniel Bernmar (V) och fortsätter:
– Istället för att använda pengarna för att trygga välfärden, bestämmer du dig för att lägga pengarna på hög och sänka välfärden.
Kommunalrådet Martin Wannholt (D) säger att han till stor del delar alliansens kritik mot de rödgrönrosas och S hantering av ekonomin.
– Men det som bekymrar oss är att alliansen efter 24 år i opposition inte klarar att med en enda krona göra en omprioritering. Ni kör osthyveln. Ni talar om att de rödgröna gjort rätt i alla år, ni drar bara ned kostnaderna lite, säger han.
Hårda ord om skolan
Efter att S och D gick ihop och återremitterade alliansbudgeten förra veckan har alliansen gett vika på flera punkter för att lyckas få igenom budgeten. Bland annat slopas det siffersatta målet för hur många lägenheter i allmännyttan som ombildas till bostadsrätter.
Anslaget till skolan och förskolan har också ökat med 100 respektive 37 miljoner kronor, jämfört med alliansförslaget som debatterades förra veckan. Dock inte tillräckligt för att täcka upp för de ökade kostnaderna och här pressades alliansen hårt.
LÄS MER:Alliansens ekonomiska omställning kommer att märkas
LÄS MER:Alliansen tvingas vika sig om ombildningar
Teysir Subhi (FI) menar att alliansens budget är en katastrof för skolan och förskolan.
– I en tid av stor lärarbrist och stor kunskapsbrist är inte detta annat än ett stort misstag. Med en blå budget kan jag som lärare inte säga att vi ger eleverna en god start i livet. Vad säger ni till eleverna ni sviker?
Helene Odenjung (L) säger att hon dock är stolt över att ramarna till skolan ökar.
– Vi måste använda pengarna vi fått på bästa sätt. Jag tänker freda pengarna ut till skolan. För det är viktigt att pengarna når hela vägen.
"Panikartat av S och D"
Kommunalrådet Karin Pleijel (MP) anklagar S och D för att ha agerat panikartat.
– Alliansen har gjort en novemberöverenskommelse med Socialdemokraterna, säger hon menar att agerandet inte har lett till särskilt stora förändringar i alliansens budgetförslag.
Kommunalrådet Jonas Attenius (S) menar att det är upp till alliansstyret att säkra stöd för att få igenom sin budget.
– Vi har agerat. Det är jag stolt över, säger han.
Samtidigt som han är nöjd med en del punkter är han kritisk till att alliansen sparar rakt av.
Extra val
Jörgen Fogelklou (SD) vill se ett extra val, med anledning av att budgeten återremitterades förra veckan. Den frågan bordläggs för att tas upp vid nästa fullmäktige.
LÄS MER:Budgetdebatten avbröts – beslut skjuts på framtiden
Fakta: Budgetförslagen
I Göteborg finns fem olika politiska grupper som strider om hur pengarna ska användas och vilka prioriteringar som ska göras.
Alliansen: Styrande M, L, KD och C utgör den största budgetgruppen med 24 mandat. Budskapet är att staden måste hålla hårt i pengarna, nämnderna får ett sparbeting, samtidigt som det kommunala grunduppdraget ska värnas.
Rödgrönrosa: V, MP och FI är näst störst med 19 mandat. Partierna lägger en dryg miljard kronor mer på satsningar än alliansen och för att ha råd vill partierna höja skatten med 40 öre per intjänad hundralapp och ta ut pengar ur resultatutjämningsreserven.
Socialdemokraterna: Partiet har 17 mandat och föreslår full kompensation till nämnderna och en del satsningar utöver det. Extra pengar ska vaskas fram genom ett anställningsstopp för chefer och administration en tillfälligt högre utdelning från stadens bolag.
Demokraterna: D har 14 mandat. Partiet vill se genomgripande omprioriteringar för att komma tillrätta med stadens ekonomi och få loss pengar till skolan och förskolan.
Sverigedemokraterna: SD har 7 mandat och budgeten bygger på rejäla nedskärningar på SFI, modersmålsundervisning och bidrag. SD vill återinföra 11-månaderstaxan för förskolan och starta ett återinvandringskansli som ska hjälpa invandrare att återvända till sina hemländer.
