Regeringens tuffare linje mot dem som fått avslag på sin asylansökan är tydlig. I september presenterade regeringen ett antal åtgärder för att fler utvisningsbeslut ska genomföras. Exempelvis får
polisen utökade möjligheter att gå in på arbetsplatser för att göra
id-kontroller. Polismyndigheten har också uppmanats att öka
andelen verkställda utvisningar väsentligt.
Under 2016 har gränspoliseni region Väst verkställt utvisning av 1 000 personer. Det är drygt 100 personer fler jämfört med 2014 respektive 2015.
Och 2017 räknar polisen med att ännu fler kommer att utvisas. Bland annat eftersom Migrationsverket flaggat för att de kommer att lämna över betydligt fler ärenden till polisen. Dessutom har gräns-polisen fått ökade resurser och kunnat anställa flera nya handläggare.
I slutet av november avslöjades att Malmö stad, genom socialtjänsten, gett gränspolisen Syd adresser till ett 30-tal gömda personer, vilket mött kritk från människorättsorganisationer.
Men gränspolisen region Väst har ännu inte vänt sig till socialtjänsten för att begära ut adresser, säger Stefan Kristiansson, chef för gränspolissektionen i region Väst.
– Gruppcheferna med ansvar för verkställighet ska titta på om det kan finnas någon anledning för oss att göra som Syd. Det ska redovisas veckan efter nyår, så får vi se. Men jag ser ingen indikation på att vi skulle behöva göra det här.
För Ehab och hans familj gäller det att hålla sig borta från myndigheter. Han och hans familj, fru och tre små barn, måste klara av ett år till som gömda. De kom till Sverige för fem år sedan. Efter en lång asylprocess fick de nej från högsta
instans och familjens liv som gömda började.
–Vi flydde från Palestina eftersom vi var hotade till livet, berättar Ehab. Vi väntade barn innan vi var gifta och några nära släktingar ville döda oss eftersom de anser att vi tagit ifrån dem deras heder. Vi kan inte återvända och vi har ingenstans att ta vägen.
Vad säger polisen i Palestina?
– Att hedersbrott är ett familjeproblem och ska lösas som det. Det finns inget i lagen som skyddar oss där.
Vi träffas över en kopp kaffe. Barnen stojar och leker runtomkring. Yngsta killen får gång på gång hämtas tillbaka från sin utflykter mot den branta trappan.
– Barnen är vårt allt, säger Ehab. Vi gör allt för att de ska påverkas så lite som möjligt av att vi lever som gömda.
Just nu hyr familjen en lägenhet svart, i andrahand. De betalar nästan det dubbla jämfört med den egentliga hyran.
– Efter några månader på ett ställe får vi flytta ut. Vi blir utkörda och har inget att sätta emot.
Möbler och kläder är gåvor från välgörenhetsorganisationer och vänner, som även hjälper till med mat och pengar till hyra.
– Vi vill ju jobba och göra rätt för oss. Jag jobbar svart på restaurang ibland och får runt 300 kronor per dag. Ibland jobbar jag 12 timmari bland 14. Jag får göra som arbetsgivaren säger och vara tacksam om jag kan hitta ett sätt att få in pengar.
Är ni rädda för att bli upptäckta?
– Hela tiden. Bara en granne tittar på mig blir jag nervös och måste kolla om någon är ute efter oss.
Om ett år har det gått fyra årsedan familjen gick under jorden. Då har de rätt att påbörja en ny asylprocess. Och enligt deras juridiska kontakter finns det hopp.
– Vi kan bara hoppas. Vi har ingenting nu. Utan uppehållstillstånd har du inget liv och ingen framtid. Du är ingen, säger Ehab.
Fakta: Detta har hänt
- 2016 gick Sverige från att ha EU:s mest generösa asyllagstiftning till att lägga sig på EU:s miniminivå
- Flera tillfälliga lagar och regler har tillkommit som innebär skärpta villkor för flyktingmottagandet och att fler utvisningsbeslut ska kunna verkställas.
- Några exempel är id-kontroller, tillfälliga uppehållstillstånd och begränsad möjlighet till familjeåterförening.
- Ett annat exempel är att polismyndigheten av regeringen uppmanas att avsevärt öka andelen verkställda beslut om utvisning.
