Här byggs jättetunneln under älven

– Ser ni de bruna sakerna där borta på andra sidan vattnet? Ända dit bort ska tunneln byggas.

Pontus Hjort, Trafikverkets projektledare för trafikplatserna, pekar med hela armen över älven. Med den andra håller han fast den vita skyddshjälmen på huvudet.

Han rör sig vant över den väldiga arbetsplatsen där Marieholmstunneln sakta tar form. Grusgången är smal och kantas av gula lyftkranar, armeringsjärn, en och annan damm, och män i brandgula reflexvästar. Ljudnivån är hög. Rakt fram öppnar sig ett enormt hål i marken.

– Det är torrdockan. Det finns en anledning till att man ska följa de snitslade banorna, ropar Pontus Hjort över axeln.

20 meter ned i dockan jobbar 150 män från hela världen på en yta lika stor som Gamla Ullevi. Väggarna utgörs av 40 meter långa pålar, tillverkade i Turkiet, som pressats ned i leran. Där nere på torrdockans botten gjuts den första biten av Marieholmstunneln. Två lika stora betonglådor på 40 meter, som om dryga tre år kommer ligga på botten av Göta älv och transportera göteborgarna mellan fastlandet och Hisingen. Om allt går som planerat.

– Hela projektet ligger i fas nu, så det känns bra, säger Pontus Hjort.

Eva Kraft är kommunikatör för projektet och kommer, tillsammans med flera experter, finnas på plats för att informera och svara på frågor under dagens visning.

– Det är en jättechans för göteborgarna att komma och titta och se vad som händer. Vi har gjort extra förstärkningar så det är säkert för alla att komma hit, även barnfamiljer, säger hon.

Från 10 till 16 i dag går det gratisbussar till Marieholm från Kanaltorget. Utöver presentationen av tunnelbygget så finns också möjlighet att provgå den nya gång- och cykelbanan hela vägen till Gamlestan. Dagen kallas för Allmänhetens dag och det finns utställningar om flera av stadens nya projekt.

– Vi hoppas såklart att så många som möjligt kommer hit. Det kommer bli lite av varje. Tipspromenad, utryckningsfordon för barnen att titta på och korv med bröd, berättar Eva Kraft.

Projektets omfattning är nästan svår att greppa. En miljon kubikmeter lera – en volym lika stor som fyra Härlanda tjärn – transporteras bort från älvområdet för att få plats med bygget. Tre tunnelelement på totalt 75 000 ton sänks sedan ned i ett muddrat dike. Där kommer de flyta oförankrade medan 50 000 trafikanter susar igenom tunneln varje dag.

Men flyta? Att de inte sjunker, ned i leran?

– Det är snarare det motsatta man ska vara orolig för, att de flyter upp. De är ju ihåliga. Men vi kommer tynga ned tunneln efter noggranna beräkningar, säger Pontus Hjort.

Sänktunnlar av den här typen görs inte speciellt ofta, enligt Per Rydberg, projektchef vid Trafikverket. I Sverige är det bara Tingstadstunneln och Söderströmstunneln i Stockholm som är byggda med samma teknik. Att Marieholmstunneln inte är förankrad utan kommer att flyta i leran, gör den helt unik.

– Den här branschen brukar anklagas för att vara ganska osexig, men jag vill påstå att det är väldigt spännande och avancerat, säger Per Rydberg.

Han berättar om miljötänket som har präglat hela arbetet.

– Området här har en miljöskuld sedan hundratals år. Vi har tagit på oss att sanera alltihop. Marin lera från Göta älv kommer hjälpa till att återskapa ett friluftsområde i Ekered och skapa ett vadarhav i Torsviken med fint djur- och naturliv, säger han.

Vid Marieholm trilskas Pontus Hjort och Eva Kraft med en skyddsspärr framför den blå plåtlåda som används som hiss upp och ned ur torrdockan. Ett annorlunda sätt att ta sig till jobbet. Hjälm, skyddsglasögon, varselväst, handskar och stövlar gäller för att åka ned. För besökarna under Allmänhetens dag tar turen dock stopp precis ovanför schaktet.

– Ja, hit ned ska vi inte släpa Göte­borgs barnfamiljer. Men det är fin utsikt ovanifrån. Där kommer man kunna titta ned och se när arbetarna jobbar, säger Pontus Hjort.

Mia Holmberg Karlsson