Göteborgsk charm fick stopp på ”kronprinsen”

Folket strömmade till och fyllde den breddade och starkare bron som ska hålla i minst hundra år till, lovade en av ”herrar direktörerna”, Göteborgs stads trafikdirektör Stefan Eglinger, iförd stråhatt för att smälta in i den tidstypiska miljön som skådespelare, musiker och sångare och andra skapade.

För här skulle historien skrivas om och rättas till.

Klippt var det här. Kronprinsen (Fredrik Samuelsson) gjorde hela jobbet denna gång. Bild: PER WAHLBERG

1/8

När Vasabron var helt ny var det kronprinsen, som senare under 1907 skulle bli Gustaf V, som inte invigde bron. I Göteborgs-Postens notis den 19 september som rapporterade om händelsen finns inte ett spår av ohöviskhet:

”Stängerna drogos nu åt sidan och så rullade en vagn, i hvilken kronprinsen och landshöfdingen frih. Lagerbring sutto, fram öfver brons körbana. Vagnen stannade icke på bron och några särskilda öppningsceremonier förekommo icke. Om ett ögonblick rullade vagnen på den nya gatan genom Kungsparken, likaledes dittills afstängd för trafik, upp emot Vasaplatsen, och så var denna nya trafikled öppnad för allmänt bruk.”

Kronprinsen var känd som partyprisse och hade egen festvåning i stan. Kanske var han på väg dit. Eller till invigningen av högskolan. Kanske var han helt enkelt inte en man med stora åthävor. Helt klart gillade han inte pompa och ståt och var först med att avstå från kröning och det gjorde han med hänvisning till att ceremonin inte föreskrevs i grundlagen.

Nu skulle kronprinsen trots allt få en förnyad chans att åtminstone hedra en av Göteborgs paradbroar med ett litet klipp. Folket som fylkades kring spektaklet med en doft från det förrförra sekelskiftet fick ändå ta i lite för att få honom att ta reson.

Lock och pock

Blomsterflickan Eliza hade gått från sitt stånd på Grönsakstorget för att med lock och pock få den kungliga hästvagnen att vända. Den stod redan med mularna i riktning mot Vasaplatsen och då var Wienerkapellet redan på plats och sångare och kör hade installerat sig på podierna.

Kronprinsen tycktes ändå trilskas därborta i sin sorti från Kungsparken.

Med Elizas göteborgska envetenhet, charm och ett och annat skämt samt undersåtarnas skallande ”stanna, stanna, stanna” lyckades de tillsammans få hans kungliga höghet att ge besked om att vända droskan.

Folkets jubel!

Kronprinsen spatserade snart med Eliza vid sin sida på trottoaren som var avgränsad med blågula band och tog sedan herrar direktörerna i hand på andra sidan om Vallgraven. ”Äntligen, låt invigningen börja”, sa Eliza, och ”det är riktigt härligt att ha kronprinsen här eftersom han inte var här 1907.”

Vattenstaden Göteborg

Så höll Göteborgs stads trafikdirektör Stefan Eglinger sitt tal om Göteborg som vattenstad. Att den är byggd med sina kanaler, både de som är nedgrävda och de syns i dag, att vi försörjt oss utifrån våra vattenvägar, men också att det varit ett medel att hålla fienden på andra sidan. Som med Vallgraven.

– När hotet inte var så stort byggdes broar och broar är viktiga i dag för en levande innerstad, anspelade han på nutidens handelsdebatt.

Kronprinsen hade då tagit sig upp på scenen och fick snart den officiella frågan av trafiknämndens ordförande Toni Orsulic:

– Jag förstår att kronprinsen hade bråttom då 1907 och erbjuder därför ers höghet att inviga bron denna gång.

Kronprinsen svarade med en kunglig högtidlig nick.

Hans kungliga höghet gick så ner från podiet med herrar direktörerna, mot bandet som skulle klippas.

Och så skedde det, efter gemensam nedräkning, med ett snitt av den guldglänsande saxen, som förevisades för allmänheten efteråt.

Historiskt skämtlynne

Naturligtvis skulle den historiska händelsen förevigas av hovfotografen Aron Jonason, utnämnd till detta av kronprinsens far Oscar II. Jonason är även känd som Göteborgsvitsens fader. Det var när han använde magnesiumblixt på kungens segelfartyg som det berömda snabbtänkta replikskiftet sägs ha utspelat sig:

– Det var väldigt vad Jonason blixtrar mycket, sa kungen.

– Ja, blixtrar den ene så åskar den andre! replikerade Jonason.

Publiken hängde med på det historiska skämtet.

En av åskådarna var Lisa Jinton som gärna hade tagit på sig en tidstypisk dräkt om hon haft tillgång till en sådan.

– Det var ett trevligt initiativ med en historisk återblick även om jag skulle tro att jag redan visste det mesta, sa hon efteråt.

Lisa Jinton arbetar som guide, oftast med bussar med turister från kryssningsfartygen, och har saknat bron som förbindelse i staden.

– Nu ska jag göra färdigt poängpromenaden som har pinsamt svåra frågor.

Folket gör den till en paradbro

Anette Sundqvist som gjorde rollen som Eliza var nöjd med att ha skrivit om historien:

– Det är något magiskt när folk vill vara en del av spelet. Ingen sa nej när jag bjöd upp till dans.

Samtidigt lämnade den kungliga hästvagnen området och Isobel Lagos från Historieverket som varit ett öga utifrån kunde andas ut:

– Allt rullade på och det var roligt att så många ville komma och ”spela” med oss. Jag blir nästan rörd av att folk velat ge liv åt bron, får en koppling till den och gör den till sin paradbro.

Dagens tronföljare

För den frågvise: jo, kronprinsessan och prins Daniel hade fått en inbjudan, vilket bekräftats per mejl av hovstaternas informationsavdelning. Kronprinsessparet hade dock inte möjlighet att närvara på grund av privata åtaganden. Informationssekreterare Johan Tegel skrev i sitt svar: ” Kronprinsessan och Prinsen, som ofta besöker Göteborg, ser dock fram emot att se den nya Vasabron över Vallgraven vid kommande besök i staden.”

TEXT

Lena Strömberg

lena.stromberg@gp.se