– När barn utsätts för sexuella övergrepp på nätet kan de uppleva det som precis lika verkligt som utanför. För barn idag har distinktionen online och offline försvunnit, säger Malin Joleby, doktorand i psykologi vid Göteborgs universitet och författare till avhandlingen.
Sedan tre år tillbaka har hon inom ramen för ett forskningsprojekt finansierat av Brottsofferfonden tittat på ett hundratal svenska domstolsfall där sexuella övergrepp mot barn skett på nätet.
– Det vi ser är att barnen visar samma symptom efteråt som barn som utsatts för fysiska övergrepp i verkligheten. På nätet tvingas eller manipuleras barnen att filma sig eller ta bilder halvnakna, onanera eller penetrera sig själva, säger Malin Joleby.
En annan konsekvens som utmärker sexuella övergrepp som sker på nätet är en oro hos barnet att bilder eller filmer ska spridas, eller att de på något sätt medverkat och bär skulden för att ha producera dem.
LÄS MER:Man åtalas för sexbrott mot över 60 barn
Lägre skadestånd trots samma trauma
Sverige har idag till skillnad från många andra länder dömt till våldtäkt mot barn även i fall där övergreppet skett uteslutande online. I övrigt är det generellt lägre påföljder och skadestånd som delas ut idag jämfört med övergrepp i verkligheten.
– Det har funnits en bild av att ett övergrepp online är mindre allvarligt än ett fysiskt men det lidande som barnen drabbas av är minst lika traumatiserande, säger Malin Joleby.
Hon nämner alltifrån depressioner, PTSD, internaliserat självhat och självskadebeteende. Barnen kan också få sämre relationer, svårt att lita på människor och att klara skolan.
LÄS MER:EU lovar stärkt kamp mot barnövergrepp
Barnen förstår inte att det är ett brott
Barnen som utsätts vågar sällan berätta om vad som hänt och känner ofta stor skuld och skam och vill helst glömma och förtränga vad de vart med om.
När Malin Joleby intervjuat barn som utsatts har hon inte sällan varit den första de berättat om övergreppet för.
– Några kan ha gått i terapi flera år utan att nämna det. De tror många gånger att de inte ska bli förstådda, vissa har aldrig lärt sig att det de utsattes för var olagligt, säger Malin Joleby.
I sin forskning har hon tittat på barn upp till 18 år, men den yngsta som hon stött på har endast varit sju år gammal.
– Det säger något om när vi behöver börja prata om det här. Vi behöver lära våra barn om deras rättigheter på nätet, säger Malin Joleby.
LÄS MER:Tidigare friad man döms för våldtäkt mot barn
Något som hon också tycker är viktigt är att nyansera bilden av de som utsätts.
– Ett övergrepp är inte slutet på livet. Man kommer kunna njuta av sex igen och en tredjedel av de som varit med om ett övergrepp blir symptomfria. Ju fler möjligheter vi har att våga prata om det, desto större chanser att fler ska kunna må bra, säger Malin Joleby.
Hotar, tvingar eller bygger relation
När forskarna tittat på hur förövarna beter sig handlar det ofta om två olika mönster, antingen ett hotfullt beteende och barnen känner sig tvingade att agera eller så väljer de att bygga en relation genom så kallad grooming.
Malin Joleby förklarar att det också kan vara barnen själva som tar kontakt online och kan vara drivande initialt. Det riskerar bidra till skamkänslor och en känsla av att ha utsatt sig själv för övergreppet.
– Det är helt normalt att man som barn är nyfiken och vill utforska sin sexualitet, det är en naturlig del av utvecklingen. Men det som sker ska vara med samtycke mellan två personer över 15 år. Ett barn kan aldrig ge sitt samtycke och det är den vuxnes ansvar att dra den gränsen, säger Malin Joleby och fortsätter:
– Det är också vi vuxna måste ta bort tabut, utbilda barnen och våga ställa frågan. Inte bara om hur barnet haft det i skolan idag utan också hur det varit på nätet, säger Malin Joleby.
Läs mer:
LÄS MER:VD, journalist och lärare – hundratals män kartlagda som sexköpare
Har du eller någon du känner blivit utsatt för något?
Om du varit utsatt kan du ringa Ecpats stödlinje för barn och unga: 020–112 100
Om du som vuxen är orolig för ett barn kan du ringa Bris vuxentelefon: 077–150 50 50
