Arkivbild.
Arkivbild.

Färdtjänstförare häktad för våldtäkt

En färdtjänstförare, underleverantör till Taxikurir, sitter häktad i Göteborg. Han misstänks för att, under arbetstid, ha genomfört två våldtäkter på en ung kvinna med intellektuella funktionshinder.

ANNONS
|

De grova sexuella övergreppen mot kvinnan påstås ha skett i Västra Frölunda under hösten 2015. Brottsligheten anmäldes efter ett par månader.

Den utpekade mannen, som är i 50-årsåldern, greps i mitten av förra veckan.

- Han är frihetsberövad och på sannolika skäl misstänkt (den starkare misstankegraden). Vi befinner oss i ett svårt utredningsläge. Vi har att göra med en väldigt utsatt målsägande, konstaterar kammaråklagare Lars Palm, som leder förundersökningen.

Enligt protokollet från tingsrätten förnekar chauffören alla anklagelser.

Färdtjänstföraren är tidigare dömd för bland annat misshandel, grovt rattfylleri och rattfylleri – och dessutom för ett tiotal trafikförseelser.

- Den här mannen är avstängd sedan en tid tillbaka. Han blev det efter en dialog mellan färdtjänsten i Göteborg och oss, säger Magnus Klintbäck, vd på Taxikurir.

ANNONS

Inför transport av skolbarn fordras det, i vissa kommuner, att yrkeschaufförer visar utdrag ur belastningsregister.

Samma regler existerar dock inte när det handlar om andra skyddslösa personer.

- I det här fallet har föraren giltigt körkort och taxiförarlegitimation. Det är det som myndigheterna begär och det är det som vi tittar på, förklarar Magnus Klintbäck.

Förra året blev en annan färdtjänstförare i Göteborg, också han tillhörande Taxikurir, dömd för sexuellt ofredande gentemot en kvinnlig, funktionshindrad kund.

Människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är överrepresenterade bland brottsanmälare, i förhållande till sitt reella antal.

När det gäller fällande domar är situationen den motsatta.

- Vi inom rättsapparaten är dåliga på att fånga upp dessa individer. De kräver mycket extra utredningsåtgärder. Lagföringsnivån för brott mot intellektuellt funktionshindrade är tyvärr extremt låg, betonar kammaråklagare Lars Palm.

Teorin stöttas av forskning av Katrin Lainpelto på Stockholms universitet.

Hon har visat att exempelvis barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar helt enkelt inte blir trodda av svenska domstolar och att de statistiskt sett löper mellan tre och fyra gånger ökad risk att utsättas för våld och övergrepp.

ANNONS