Affärsdöden hotar småtorgen och de avfolkade platserna blir otrygga blåshål. Genom blandad bebyggelse, förtätning och upprustning ska slumrande stadsdelstorg bli levande mötesplatser igen. Så låter det ofta i debatterna om våra städer.
Två torg i Göteborg står inför stora ombyggnader: Selma Lagerlöfs torg i stadsdelen Norra Hisingen och Opaltorget i Västra Göteborg. Båda har under lång tid fört en tynande tillvaro och planer har kommit och gått.
Kristina Hulterström sveper med handen över ett antal vita frigolitklossar. En modell över framtidens Selma Lagerlöfs torg.
– Det kommer att se helt annorlunda ut. Mer stadsmässigt, säger hon.
Utanför är gången mellan butiksfastigheterna uppgrävd. Färgen flagnar på fasaderna och det är svårt att få grepp om vad som egentligen är torget. Det är uppenbart att "täthet" inte var ett modeord när området byggdes runt 1970.
Planeringen för att lyfta torget började för åtta år sedan, när den kommunala bostadskoncernen Framtiden köpte torgfastigheterna. Signalen från hyresgästerna var att det fanns en del att förbättra.
– Folk tyckte att det var otryggt. Speciellt efter stängningsdags, då fanns det inga ögon, säger Kristina Hulterström, som varit Framtidens projektledare under hela planeringstiden.
I en källarlokal vid parkeringen på Opaltorget hänger ritningar över hur den nya Opalkyrkan ska se ut. Fredrik Möller, församlingen föreståndare och pastor, deklarerar på bred Donsö-dialekt att han älskar Opaltorget. Kyrkan har under lång tid arbetat med ungdomar på glid och blivit en viktig aktör för att lyfta trygghetsfrågorna och göra något aktivt åt gängen på torget. Nu har kyrkans verksamhet evakuerats från mexitegelborgen vid hållplatsen till en tillfällig lokal.
– Han är snygg och fin, och mer ändamålsenlig, säger Fredrik Möller om den nya kyrkan.
På skisserna ligger den nya Opalkyrkan vid torget. Där finns också upp emot 270 bostäder varav de flesta byggs för studenter, nya affärslokaler och kontor för stadsdelsförvaltningen som ska flytta till torget när det är klart. Sammanlagt planeras i en första etapp för 500 nya lägenheter i närområdet.
Sedan 2009 har Opalkyrkans medlemmar serverat kaffe och bullar på torget två gånger i veckan, på torsdag eftermiddag och på lördag kväll.
– Vi började när bilar brann och socialkontoret brändes ner. Vi tyckte vi att vi måste göra något, säger Fredrik Möller.
Den andra pastorn Erik Wickstrand är uppvuxen ett stenkast från torget, i Grevegården.
– Jag hade kunnat vara en av de som tände på om jag inte hade hittat bra ledare i boxningsklubben. Hopplösheten måste vända till skaparkraft. Om folk känner vad fint vi har det smittar det på ett positivt sätt, i stället för att det är så fult och hopplöst att vi eldar upp det.
För handlarna på Selma Lagerlöfs torg har möjligheterna att överleva minskat, bland annat på grund av att invånarna blivit färre. På 1970-talet bodde dubbelt så många i lägenheterna runt torget.
Att för få människor handlar i butikerna är ett problem som Selma Lagerlöfs torg delar med många lokala torg i Göteborg. Trenden har under en längre tid gått mot att handeln flyttat till större köpcentrum – men nu tycker de rödgröna kommunpolitikerna att det får räcka. I budgeten för 2017 skriver man att "inga nya externa köpcentrum ska byggas eller planeras".
Byggnadsnämndens ordförande Ulf Kamne (MP) säger att den övergripande visionen är att man inte vill bygga en stad där människor ska vara beroende av bilen. Så ser det inte riktigt ut idag. Dels för att kollektivtrafiken är för dålig, dels för att de lokala torgen inte har allt som behövs.
– Vi behöver ett större utbud av nära service, men det förutsätter en täthet på befolkningen, säger han.
Bosse Bergman är stadsbyggnadshistoriker och har ägnat ett långt forskarliv åt hur städer påverkas av handel. Han menar att e-handeln kan vara de lokala torgens stora chans.
– Med e-handeln står vi inför den tredje revolutionen i städernas utbyggnad.
Förra året ökade e-handeln med 15 procent i Norden. Bosse Bergmans resonemang går ut på att handeln via nätet behöver fysiska utlämningsställen och att dessa är bäst att kombinera med annan service. De skulle kunna bli en bas för mataffärens överlevnad och dra till sig ytterligare verksamheter. Bosse Bergman tror att delningsekonomin, till exempel bilpooler, skulle kunna etableras vid dessa servicepunkter.
– Det är viktigt att inte helt reducera utrymmet för bilen annars fungerar det inte. I vissa förorter utan bilar blir det så dött.
På 1960-talet när Tynnered byggdes var idealet att separera människor och trafik. Stora delar av området runt Opaltorget är bilfritt. I april i år har en ny lokalgata börjat anläggas utmed spårvagnsspåren mellan Smaragdgatan och Opaltorget. Tanken med att få in bilar är att göra torget synligare och att öka tryggheten. Cykel- och gångvägen i Kastanjeallén som går parallellt med spåren uppfattas som otrygg. Den lämpar sig också väl för mopeder i hög fart. Även den ska byggas om och träden ska tuktas. Fler ögon ska öka tryggheten är tanken här, precis som på Selma Lagerlöfs torg.
Projektkontoret vid Selma Lagerlöfs torg har varit igång sedan 2010. Dörren har varit öppen, så att boende och handlare har kunnat vara med i processen.
Kristina Hulterström berättar att området kring torget och längs Litteraturgatan kan rymma 3000 eller kanske till och med 4000 nya bostäder på några års sikt. Målet är att skapa mer blandstad.
– Vi vill skapa en torgkänsla, säger Hanna Hansson, som tagit över som projektchef på Framtiden nu när man gått in i en genomförandefas.
De visar på skisserna: verksamheter i bottenvåningarna, entréer från gatan – inte inifrån gården – och bostäder ovanpå för att skapa ett flöde av människor och fler ögon på alla dygnets timmar för att öka tryggheten.
Där det idag är en stor parkering blir det nya byggnader, med bland annat handel service och ett bibliotek. När de är på plats ska dagens lokaler försvinna och istället för en gång mellan butikerna kommer Selma Lagerlöfs torg verkligen att bli ett torg. Man talar om att samla ihop, istället för att sprida ut.
– Det blir tryggare ytor, en "gå-stad". Det ska vara trevligt att vistas här, säger Hanna Hansson.
En av de få kvarvarande butikerna på Opaltorget är Godisriket. Pervana Najatova har jobbat där i nästan 13 år. Fredrik Möller teaterviskar: "Hon känner alla på Opaltorget. Hon är som en extramamma åt många här i Tynnered".
– Pastorn. Välkommen in, säger Pervana Najatova medan hon ser till att killen i Håkan Hellström-hatt får sin dricka och att ungarna vid lösgodiset ser att hon ser dem.
– Jag jobbar här varje dag 14 timmar. Hela området känner jag. Barn, vuxna. Jag älskar barn. I mitt land jobbade jag som barnsköterska.
Hon är för upptagen för att prata om torgförnyelse, men tror att det ska bli bra. Vid torget ligger också ekobutiken Kaprifolkött och innerstadskaféet Le Pain Français som lite främmande fåglar. De har varit med några år och drar en ny publik till torget. Snart ska även de, liksom Godisriket, lämna sina nuvarande lokaler.
Maria Riasatian är ungdomsledare i Opalkyrkan och bor i området. Även om hon själv är positiv till Opaltorgsplanerna säger hon att det bland de boende finns väldigt olika syn. När fikabordet rullas ut på torsdagseftermiddagarna är nya Opaltorget ett givet samtalsämne.
– Det talas mycket om ombyggnaden vid kaffet. Alla är inte så positiva, säger Maria Riasatian.
Många är oroliga för hyrorna. Samma sak är det vid Selma Lagerlöfs torg. Nya byggnader betyder högre hyror. Kristina Hulterström säger att ambitionen är att de ändå ska hållas på en rimlig nivå, så att alla handlare som vill ska kunna följa med.
– Det kommer att blir bra förutsättningar för ett lokalt torg, med ett större underlag och fler potentiella kunder.
I den handelsutredning som konsultföretaget WSP nyligen gjorde på uppdrag av Göteborg stad konstaterar man att mindre centrum generellt har det tufft: "De som missköts tappar. De som rustas upp och erbjuder ett bra vardagserbjudande kan dock överleva och växa."
Särskilt viktigt är en bra dagligvaruhandel, fler bostäder i anslutning ökar förstås möjligheterna ytterligare. Göteborgslokaler, som förvaltar ett 20-tal torg i staden, har dragit liknande slutsatser.
– Våra torg ska ge det man behöver i sin vardag. Att det finns en matvaruaffär är viktigt. Det är motorn på torget. Och så behöver finnas tillräckligt med kunder runtomkring, säger marknadschefen Pia Johnson.
Ulf Kamne säger att han förstås inte handlar allt på sitt lokala torg Mariaplan, men att det har i stort sett allt han behöver och att han gillar den trend han sett de senaste åren, att livsmedelshandlarna har börjat tänka mer på det bostadsnära igen.
Axel Josefson, moderat ledamot i byggnadsnämnden, är positiv till ombyggnaden av Selma Lagerlöfs torg och att det satsas på de lokala torgen. Men där slutar enigheten. Att helt stoppa utbyggnaden av köpcentrum tror han inte alls på.
– Det som händer då är att köpcentren utanför Göteborg byggs ut i stället, Allum eller Kållered. Så det är en mekanism som är svår att styra på kommunal nivå.
De rödgröna partiernas motvilja mot köpcentrum ser han som ytterligare ett led i deras kamp mot bilismen. Han konstaterar att det krävs en viss volym för att det ska gå runt, och det är människor som kommer i bil som ger volymer. Därför är externa köpcentrum, med rejäla parkeringsplatser, mest lockande för handeln.
– Jag åker spårvagn till och från jobbet varje dag och det är väldigt sällan jag ser någon som varit och storhandlat på spårvagnen. Det har aldrig hänt, säger han.
Bosse Bergman tror att utbyggnaden av externa köpcentrum kommer att dämpas när fler och fler handlar på nätet. Men för att stadsdelstorgen ska kunna dra nytta av den nya situationen krävs att politiker både är lyhörda för handlarnas villkor och kräver att de också engagerar sig i närområdet.
– Det handlar om välfärd och det finns ett rättviseperspektiv på att ha tillgång till service även om man inte har bil eller bor mitt i stan.
Stadsdelstorg: Ombyggnadsplaner
- Om ett år börjar bygget av nya Selma Lagerlöfs torg. Det beräknas stå klart omkring fem år senare. Då ska det finnas fler bostäder, bättre kollektivtrafik och en nybyggd livsmedelsbutik med parkeringsplats på taket.
- Ombyggnaden av Opaltorget har inletts under våren. Just nu anläggs en ny lokalgata och verksamheterna vid torget evakueras. Opalkyrkan och övriga byggnader ska rivas och sedan påbörjas bygget av det nya torget som beräknas vara helt klart om fem år. Vid torget ska 250-270 lägenheter byggas, nya affärslokaler, kontor för stadsdelsförvaltningen och en ny kyrka. Längs Kastanjeallén och vid vändplatsen för spårvagnen ska ytterligare cirka 250 bostäder byggas.
