Det har debatterats, protesterats och överklagats genom en mängd rättsliga instanser – vägen till Västlänkens första spadtag i maj 2018 har varit lång.
Även därefter har de som är emot projektet fortsatt strida. De har bland annat överklagat regeringens beslut om järnvägens sträckning samt miljödomen till de högsta instanserna. Dock utan någon framgång.
Med tanke på allt motstånd kan det därför ses som något förvånande att detaljplanerna för stationerna vid Haga och Korsvägen vann laga kraft under sommaren utan några större klagomål.
– Ja, det tycker jag, med tanke på alla överklaganden i tidigare processer, säger Christian Bruce, planarkitekt på stadsbyggnadskontoret och projektledare för detaljplan för station Korsvägen.
Haga station och Korsvägen
• Detaljplanen för Haga station – som omfattar stationsuppgångarna, trafikmiljön, en ny cykelparkering under mark samt en ny byggrätt inom Handelshögskolans kvarter – överklagades till första instans. Men Mark- och miljödomstolen valde att inte ta upp målet.
Därefter fanns möjligheten att försöka ta målet vidare till Mark- och miljööverdomstolen, men då ingen hörde av sig vann detaljplanen istället laga kraft i slutet på juli.
LÄS MER:Första spadtaget för Västlänken
• För detaljplanen för Korsvägen kom det inte in några överklaganden alls, vilket gjorde att även den vann laga kraft under sommaren. Den omfattar bland annat nya trafiklösningar och stadsmiljöåtgärder samt stadens anläggningar i anslutning till den framtida tågstationen.
Ännu återstår några detaljplaner som har med Västlänken att göra, berättar Christian Bruce.
– Detaljplanen för Centralen är inte antagen ännu, den har varit ute på andra granskning. Västra uppgången för station Korsvägen är med i en detaljplan som heter Universitetet vid Renströmsparken del ett. En uppgång för station Centralen ingår i detaljplanen Norr om Nordstan.
"Är inga rättshaverister"
Peter Danielsson, talesperson för nätverket Skona Göteborg, och fullmäktigeledamot för Demokraterna, säger att motståndets tystnad inte på något sätt ska tolkas som att de har gett upp.
– Tvärtom. Ingen har gett upp. Vi är fulla av stridslust och vilar inte. Det här kommer garanterat bli en valfråga även i nästa val, säger han och berättar varför de inte tagit ärendena vidare:
– Det är för att utsikterna för att få upp dem till Mark- och miljödomstolen är väldigt små. Nästan obefintliga. Vi är inga rättshaverister som ska driva allting för sakens skull. Vi måste hålla oss till strider där vi har rimliga möjligheter att lyckas.
Vända sig till EU
Tidigare har Skona Göteborg pratat om att vända sig till EU för att försöka stoppa Västlänken. Peter Danielsson säger att det fortfarande är aktuellt.
– Det är något som vi håller på att förbereda. Vi håller på att titta på hur stor sannolikhet vi har att driva ett sådant ärende mot svenska staten. Då skulle vi ta upp miljödomen, regeringens tillåtlighet samt detaljplanerna. Jag skulle tippa att vi har de förutsättningarna klara för oss inom en månad.
