Gamla hamnskjul. Kala markstycken. Frihamnen är en unik möjlighet att forma en helt ny stadsdel från grunden, mitt i staden.
–Det känns helt fantastiskt att få vara med om det. Jag är stolt över ambitionen, med socialt boende och hur vi jobbar med hållbarhetsfrågor. Där ligger vi i framkant, säger Hanna Areslätt, projektchef för Frihamnen på Älvstranden utveckling.
Eftersom området ligger så centralt jobbar man mot bra kollektivtrafik och ett lågt bilinnehav. Man tittar också på hur det går att minimera godstransporterna in och ut i området.
Tanken är att 9 000 bostäder och 15 000 arbetsplatser, bland det ett sjukhus, några grundskolor och en gymnasieskola, ska finnas här om ungefär 20 år.
–Det är nästan som en mindre svensk stad, säger Hanna Areslätt.
Ett flygfoto över området ligger framför oss på bordet när vi träffas på Älvstranden utvecklings kontor. Några idéskisser får vi inte se, och det finns en tanke bakom det.
–Vi vill inte ha några tjusiga illustrationer med glada barn och där solen alltid skiner. De låser upp byggarna för mycket och gör att det blir slätstruket. Det här ska växa fram underifrån, tillsammans med människor, säger Lena Andersson, vd Älvstranden utveckling AB.
Bakom några containrar står pallkragar med växter. En rollerderbybana, en lekplats och, strax intill, bastu och utomhusbad. Det har börjat hända saker i området.
–Frihamnen börjar existera och sprider ut sig, säger Jessica Segerlund, processledare för Frihamnen.
Hon förklarar att man vill utnyttja den tidslucka som finns fram till dess att alla planer blir färdiga till att pröva sig fram och fylla området med innehåll.
–Vi har lagt örat till marken och lyssnat och det ska vi fortsätta göra.
Älvstrandens vd, Lena Andersson, kallar det ett helt nytt sätt att jobba med stadsutveckling.
–Jag tror att det kan bli en attraktion. När man är i Göteborg vill man besöka det här.
Läs också: Vad ska byggas där du bor? GP ger dig hela listan
Byggboomen är inte här än, men den är på väg. Gunnar Persson, planchef på stadsbyggnadskontoret i Göteborg stad, berättar att många har siktet inställt på att bli klara till 2021.
–Vi är inne i en planeringsboom. Och vi kommer att se en peak av byggande under 2019, 2020 och 2021, säger han.
Att bli klar till jubileumsåret lockar alltså många byggare extra. På stadsbyggnadskontoret pratas det just nu en hel del om vad det kommer att innebära: vad händer med byggkostnaderna när trycket blir så stort? Finns det tillräckligt med kompetent yrkesfolk? Och finns efterfrågan?
–Men just nu ser vi ingen ände på efterfrågan, och det är förstås därför politiken betonar bostadsbyggandet så starkt just nu.
Kommer det att räcka för att lösa bostadsbristen?
–Tanken med jubileumssatsningen är att vi ska komma i kapp. Men jag tror att vi kommer att ha en brist i den meningen att priserna stiger en ganska lång tid framöver, säger Gunnar Persson.
De senaste åren har stadsbyggnadskontoret färdigställt 3 500 detaljplaner om året. Nu är målet från politikernas sida att det ska öka till 5 000, för att möjliggöra ett kraftigt ökat byggande – från de dryga 2 000 bostäder per år som färdigställdes mellan 2010 och 2014.
GP har sammanställt en lista på alla pågående bostadsbyggen samt alla fastställda och påbörjade detaljplaner. Exakt vad som hinner att falla ut fram till 2021 går inte att säga. Överklaganden kan göra att vissa projekt drar ut på tiden. Och i andra fall kan andra faktorer, som marknadssituationen, göra att planer dröjer eller aldrig blir verklighet.
Men Gunnar Persson bedömer att det mesta av det vi ser på kartan kommer att förverkligas. Han säger att det är rimligt att vi kommer att se omkring 4 000 bostäder färdigställas varje år – plus de 7 000 extra bostäder som ska byggas inom ramen för jubileumssatsningen – fram till 2021 . Alltså totalt omkring 30 000 bostäder.
Under den perioden och ännu längre än så kommer Frihamnen att vara ett av stadens absolut största byggprojekt. För den första etappen, 3 000 bostäder, är markanvisningen klar. Omkring 1 000 av dem samt 1 000 arbetsplatser och minst en grundskola ska stå klara till jubileumsåret.
–Jubileumsåret ger en gemensam hävstång, som har drivit oss att samverka bättre. Det har varit väldigt konstruktivt, säger Hanna Areslätt.
Det som ska bebyggas under den första etappen är Norra Frihamnspiren, den mellersta av de tre pirar som finns i området.
Hur tänker du dig att det ser ut här 2021?
–Det kommer att vara en blandning av bostäder, arbetsplatser, handel och så den nya parken. Visionen är att det ska vara en småskalig, men ändå tät, innerstadskaraktär. Mycket intryck. Hög kvalitet och variation i de gemensamma rummen.
Hur höga hus?
–Fem våningar och uppåt, ungefär som Kvillebäcken och lite till. Speciellt i bakkant kan det bli en högre bebyggelse som vi ser det.
Att bygga ett område som blir socialt blandat finns också med i uppdraget.
–När man bygger nya områden blir det lätt att man bygger nya gräddhyllor. Det ska vi inte göra, säger Mattias Jonsson (S), ordförande i Älvstranden utveckling.
Han berättar att målsättningen är att man ska erbjuda bostäder med hyror i fyra olika nivåer, där en fjärdedel av bostäderna ligger på en nivå om ungefär 5 000 kronor i månaden för en lägenhet på 60 kvadratmeter.
När de planerna först presenterades väckte de mycket kritik och i branschen fanns det till och med de som ifrågasatte om det var lagligt.
–Men det är inte så att vi sätter hyrorna, vi har en målbild. Och det finns ett stort intresse av att vara med och bygga här, trots allt. Så jag upplever att debatten har svängt, säger Mattias Jonsson.
Som vi kan se på kartan är det centralt och i det stadsplanerarna kallar mellanstaden det mesta kommer att byggas. Anledningen är att det finns en politisk ambition att förtäta staden och att i första hand bygga där det redan finns infrastruktur på plats.
De allra hetaste områdena är de olika delområdena i Älvstaden och de lokala centrum man vill bygga en bit från innerstaden – som vid Selma Lagerlöfs torg, i Gamlestaden och i Frölunda.
–En stor del av jubileumssatsningen är i Frölunda. Där finns möjligheter att förtäta och ett stort intresse bland byggherrarna att bygga, säger planchefen Gunnar Persson.
För till viss del är det marknaden som styr var det byggs i staden. Gunnar Persson säger att det är ett problem att priserna som går att ta ut varierar så kraftigt. Samma villa kan vara värd allt mellan 3 och 8 miljoner beroende på var i staden den byggs – det påverkar förstås viljan att bygga i vissa områden.
–Vi försöker satsa på nordost. Det behöver byggas mer, och vi har mycket mark. Nu ska Framtiden öka sitt byggande och det finns privata aktörer som vill satsa, men generellt får vi slita hårt med marknaden där.
En stor satsning kommer dock att ske i Gamlestaden och Kviberg, något som på sikt kan göra att känslan blir att nordost kommer närmare.
–Nu har vi väldigt mycket trafikspagetti i vägen, säger Gunnar Persson.
De senaste åren har den kommunala bostadskoncernen Framtidens byggande legat på mycket blygsamma nivåer. Nu har koncernen fått ett nytt uppdrag som innebär att man ska bygga 1 400 bostäder om året under de kommande åren.
Det väntas också få den effekten att andelen nyproducerade hyresrätter ökar.
–Ambitionen är att minst hälften av det som byggs ska vara hyresrätter. Så har det inte sett ut de senaste åren. Men ett bekymmer är att det är svårt att bygga billigt. Hyran sticker lätt upp mot 8 000 till 10 000 för en ny tvåa.
Däremot finns det ingen politisk vilja – i vart fall inte från de styrande partierna – att öka byggandet av villor och radhus. Inriktningen är stora volymer och mellanstaden.
–Vi planerar inga villaområden längre, säger Gunnar Persson.
Den politiska oppositionen är inte riktigt med på den här strategin, och vill i stället se mer nyproducerade småhus – inte minst för att ge barnfamiljer med goda inkomster andra alternativ än att flytta till kranskommuner.
–Det där är en svår nöt att knäcka. Men vi försöker göra det bekvämt och bra för barnfamiljer att bo i staden.
Om detaljplanen går igenom börjar bygget på Norra Frihamnspiren under 2017. Men före det ska minst 650 tillfälliga bostäder byggas på Kvillepiren och i Lundbyhamnen – för studenter, företag och nyanlända. Tanken är att de ska vara färdiga för inflyttning nästa höst.
–Vi beslutade oss för att jobba mot detta i våras. Redan då var bostadssituationen alarmerande. Nu är det ännu värre, säger Mattias Jonsson och nämner bland annat CEVT på Lindholmen, som utvecklar bilar för Volvo och Geely och som snabbt växt från ingenting till 1 400 anställda från 30 länder.
–Med tanke på den kö som är, finns det ett skriande behov av företagslägenheter.
De tillfälliga bostäderna ska stå i ungefär 15 år – eller i några fall ligga: delar av det som byggs är flytande bostäder. Mattias Jonsson säger att det på flera sätt går hand i hand med hur man vill jobba: alltså att utnyttja platsen i väntan på att de permanenta bitarna faller på plats och att testa nya lösningar.
–Temporärt är inte lika med låg nivå. Det kan man se på bastun, som är en tillfällig byggnad men som ändå blivit nominerad till Kasper Salinpriset. Vi vill ha någonting som är intressant. Det ska ju ändå stå i 15 år, säger Lena Andersson.
