Systemet infördes 2006 av den dåvarande styrelsen vid institutionen för nationalekonomi med statistik. Syftet var att höja institutionens status internationellt genom att höja forskarnas ansträngningar att få sina rön publicerade i framstående tidskrifter.
Ersättning har som högst legat på 50 000 kronor per publicerad artikel i de mest framstående skrifterna och som lägst på 10 000 kronor. Hittills har institutionen betalat ut totalt över två miljoner kronor i bonusar. Under 2017 premierades 14 forskare med bonusar.
Inga oegentligheter
Enligt internrevisorn finns inga misstankar om oegentligheter eller att någon enskild ska ha skott sig på systemet. Vidare har förfarandet varit välkänt, skett helt öppet och redovisats korrekt till skattemyndigheten i form av lön. Men enligt internrevisorn saknas stöd för den typen av ersättningssystem inom offentliga myndigheter.
"Vad gäller rörliga ersättningar av bonusliknande karaktär med koppling till någon form av produktionsmål, har det inte visats, ej heller antytts, att det vid universitetet eller någon annan svensk statlig myndighet finns utrymme för sådan ordning. /.../ Företeelsen bedöms därför vara isolerad till den aktuella institutionen.", skriver internrevisorn i sin rapport och konstaterar mot den bakgrunden att det på institutionsnivå "skyndsamt bör fattas beslut om att undanröja systemet.
– Att vårt ersättningssystem har varit känt framgår av revisionsrapporten och vi blev förvånade i höstas när vi blev varse om att det här frågan nu helt plötsligt anses vara av så allvarlig karaktär att det föranledde en formell utredning. Men har vi gjort fel, så har vi gjort fel och vi kommer självklart att avskaffa detta nu, säger Måns Söderbom, prefekt vid den aktuella institutionen.
Morot för att höja statusen
Enligt prefekten skapades systemet i en tid då institutionens anseende i forskarvärlden var så lågt att den inte ens hamnade bland de 120 mest ansedda på rankinglistorna i Europa. Vidare omnämns bonusarna också i positiva ordalag i universitetets forskningsutvärdering från 2010, RED 10.
– Bonusarna har varit en liten del i ett stort förändringsarbete som vi har bedrivit på vår institution för att få forskarna att lägga ner extra tid och kraft på att publicera sig. Ersättningarna har varit en morot för medarbetarna att sikta väldigt högt när det gäller publiceringar och vi tror att det har haft en positiv effekt. I dag ligger vi bland topp 30 på rankinglistorna i Europa, säger prefekten.
Vilken effekt kommer bonusarnas försvinnande att få?
– Det är klart att det är en liten morot som försvinner för våra forskare. Men nu sitter vårt nya arbetssätt i väggarna på institutionen så jag tror inte att vår verksamhet kommer att påverkas särskilt negativt av detta.
