Allt fler unga döms utan straff

ANNONS
|

Det var i slutet av förra året som Jenny, 17 år, försökte komma in på en Avenykrog.

- Men vakten såg att det inte var mitt leg och blev skitförbannad. Sen kom polisen. Jag blev förhörd och var jätterädd och jättenervös. De körde hem mig vid femtiden på morgonen och var tvungna att väcka mina föräldrar. Jag kände mig så jäkla dum. "Vi kommer att höra av oss", sa poliserna.

En månad senare fick Jenny tillsammans med sina föräldrar träffa polis och åklagare. I stället för flera besök under olika tider på olika platser skedde allt under samma tak.

ANNONS

Modellen finns i Göteborg sedan ett drygt år tillbaka. Polis, sociala myndigheter och åklagare samarbetar inom Ung och Trygg. Syftet är att snabba upp processerna och ge förstagångsförbrytare en andra chans. Målet är att unga inte ska dras in i tyngre kriminalitet.

Varannan fredag kallas ungefär tio till tjugo personer under 18 år till Ung och Tryggs lokaler på Gårdavägen vid Ullevi. Oftast har de snattat eller avslöjats med falskleg för första gången.

- Jag sa typ ingenting när jag var där, berättar Jenny. När åklagaren skulle säga vad straffet blev var jag jättenervös.

Hon hade erkänt att hon begått missbruk av urkund. Domen blev åtalsunderlåtelse.

- Åklagaren sa att det var en "ung och dum-grej". Jag blev dömd, men fick inget straff.

Ett syfte med den snabba processen är att bättre kunna leva upp till kravet om snabba utredningar för ungdomar, säger Birgitta Dellenhed, utredningsbefäl vid ungdomspolisen i Göteborg.

Hur ser unga konsekvenserna av brotten gör när de inte får något straff?

- De får som man säger en prick i registret, alltså i belastningsregistret. Den sitter kvar i tre år och kan ställa till problem när man söker vissa anställningar eller jobb.

ANNONS

Ska det inte kännas mer att exempelvis snatta?

- Det kan kan tycka, men det är också viktigt att man inte sänker någon för alltid. En gång är en gång. Två gånger är en gång för mycket. Andra gången blir det absolut inte åtalsunderlåtelse. Då blir det strafföreläggande eller böter.

Ungdomsåklagaren Niklas Högdén är positiv till tillvägagångssättet.

- Hela processen går snabbt, säger han. När vederbörande har varit hos åklagaren är fallet avslutat, i stället för att det ligger i malpåse. Det är alltid bra med snabba reaktioner för att då syns det att samhället reagerar.

Slutar de begå brott efter detta?

- Det finns ju en återfallsrisk hos alla typer av brottslingar. Men jag hoppas att de får sig en näsbränna av att träffa polis och åklagare och få sig en utskällning, säger Niklas Högdén.

För Jennys vidkommande råder inga tvivel om att domen haft en avskräckande verkan.

- Jag åkte ju ändå dit för falskleg, det är ju inte så att jag kom undan, säger hon. Jag skulle aldrig göra om det nu. Inte med den nervositet och ångest jag känt. Jag tror inte man tänker på konsekvenserna av vad man gör. Det går inte att beskriva hur mycket man tänker på brottet efteråt.

ANNONS

Fakta: Fler åtalsunderlåtelser för ungdomar

2002:
2003:

2004:
2005:
2006:

ANNONS