Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Jan Höglund: Fortsatta protester inför avgörande möte med Putin

Polis grep hundratals demonstranter vid nya massprotester i Minsk på söndagen. På måndagen möter Aleksandr Lukasjenko den ryske presidenten Vladimir Putin. Mötet kan bli avgörande för Belarus omstridde ledare och landets opposition.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Efter presidentvalet i Belarus den 9 augusti fortsätter demonstrationer som i storlek och styrka inte har förekommit tidigare under Aleksandr Lukasjenkos 26 år vid makten. De folkliga kraven på hans avgång, nyval, frisläppande av politiska fångar, ett stopp för säkerhetsstyrkornas våld och ett slut på korruptionen har skakat honom.

Under den första veckan av de landsomfattande protesterna uppträdde han närmast desperat med vapen i hand. Han såg ut att stå inför sitt omedelbara fall. Men sedan har självförtroendet tydligt ökat och han har inte tvekat att med alla medel slå tillbaka mot oppositionen. De tongivande ledarna är fängslade eller i landsflykt och kravallpolis uppträder skoningslöst på gator och torg.

Kvinnor bildade mänsklig kedja

På lördagen greps ett 30-tal demonstranter i centrala Minsk. I huvudsak var det kvinnor som vid en fredlig manifestation ville visa sitt missnöje med Lukasjenko och hans auktoritära styre. Scenerna blev våldsamma inför tusentals närvarande när människor föstes in i skåpbilar.

Filmer publicerades i sociala medier på hur kvinnor bildade en mänsklig kedja för att försöka stoppa gripandena, men också med vittnesbörd om polisens brutalitet. Ur folkmassan steg ljudet av hur det slogs på kastruller och det skanderades att den fängslade Maria Kolesnikova skulle släppas.

Och på söndagen fortsatte oroligheterna vid nya regeringskritiska protester i Minsk. Med hjälp av taggtråd upprättades avspärrningar, polisbilar och militärfordon var uppställda. Tunnelbanestationer stängdes av. Mobiloperatören A1, ett av Belarus tre mobilnätsbolag, tvingades efter ett myndighetsdekret att begränsa internettrafiken, enligt den ryska nyhetsbyrån Interfax.

”Soldater omringade oss”

Enligt uppgifter från platsen var säkerhetspersonal maskerad, i uniform utan gradbeteckningar, eller civilklädda. Videoklipp visar att många frihetsberövade knuffades och blev slagna. En kvinna som uppgav att hon heter Tatiana berättade för Reuters:

– Soldater omringade oss i flera cirklar och drog ut folk ut som blev slagna.

"Runt 250 personer har frihetsberövats i olika delar av staden", skrev inrikesdepartementet i ett uttalande. De gripna ska i många fall ha burit flaggor och "upprörande" plakat, hette det.

Tiotusentals människor var ute under söndagens demonstrationer i huvudstaden. Enligt en uppskattning för Reuters kan det på nytt ha varit 100 000 deltagare.

Ryssland skickar styrkor ur Pskov-divisionen till Belarus, enligt den statliga nyhetsbyrån Ria. Det är en del av en större rysk-belarusisk övning som inleds på måndagen och pågår till den 25 september. Efter övningen ska styrkorna hem igen, är beskedet.

Divisionen har sin bas i Pskov inte långt från den estniska östgränsen och där ingår ryska luftanfallstrupper. Enligt öppna inofficiella uppgifter har de erfarenhet från insatser i bland annat Tjetjenien, Georgien och Ukraina.

Den ryske presidenten Vladimir Putin har klargjort att han är beredd att bistå Belarus med polis och militär för att återställa ordningen både vid inre och yttre hot mot landet. På måndagen möter han Aleksandr Lukasjenko för första gången sedan presidentvalet. De har talats vid i telefon vid fyra eller fem tillfällen under krisen.

Lukasjenko möter Putin i underläge

Det är omvittnat att Putin vill öka greppet om Belarus med en mer integrerad ekonomi i en fastare union. Det är något som Lukasjenko har motsatt sig eftersom det skulle minska hans självständighet. Nu är dock läget ett annat med Ryssland som enda allierad och med risken att få EU emot sig med utfrysning och riktade sanktioner.

För Putin är det allra viktigaste att Belarus stannar i hans intressesfär och inte närmar sig EU och Nato. Om han och Lukasjenko skulle komma överens är det mycket som talar för att han sitter kvar tills vidare och att ett regimskifte inte är förestående. För oppositionen vore det en katastrof.

Enligt Kremls talesman Dmitry Peskov blir det ett arbetsmöte. Presidenterna kommer att samtala, men inte skriva på några papper, uppger han.

En Lukasjenko i underläge har många känsliga och kritiska frågor att ta upp, och Putin avgör hans öde.