Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Den i praktiken religiösa diktaturen är en mardröm för omvärlden, men framför allt de egna medborgarna, skriver GP:s Jan Höglund. Bild: VAHID SALEMI
Den i praktiken religiösa diktaturen är en mardröm för omvärlden, men framför allt de egna medborgarna, skriver GP:s Jan Höglund. Bild: VAHID SALEMI

Jan Höglund: Folkrättsåtalet avslöjar den iranska regimens förtryck

Den iranska regimens förtryck är omvittnat. Sanningen går inte att dölja. Tisdagens åtal i Sverige för grova folkrättsbrott och mord bidrar till bilden av en brutal verklighet.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Förra veckan förekom protester mot hur de iranska myndigheterna hanterar vattenbrist i den sydvästra delen av landet. Minst fyra människor dog, många skadades eller greps i ännu en folklig konfrontation med den islamska republikens säkerhetsstyrkor i missnöje över levnadsförhållandena.

FN:s rättighetschef Michelle Bachelet uppmanade i fredags ​​Iran att ta itu med den kroniska vattenbristen i Khuzestan istället för att slå ner på demonstranter.

– Att skjuta och arrestera människor kommer helt enkelt att öka ilska och desperation, sade hon och tillade att den ”katastrofala” situationen hade byggts upp i många år.

I lördags tillbakavisade Iran kritiken från henne som ”falska anklagelser”.

Protester i flera städer

Khuzestan är Irans viktigaste oljeproducerande region och den rikaste av landets 31 provinser. Torka bröt ut i mars och protester inleddes i flera städer den 15 juli.

Enligt iranska medier och tjänstemän fanns en polis och en demonstrant bland dödsoffren. ”Opportunister” och ”upprorsmakare” hålls ansvariga. Statlig tv uppger, enligt al-Jazira, att en fjärde person dödades och två sårades under "upplopp" i provinsen Lorestan i torsdags. Det hette att folk hade tagit sig ut på gatorna "under förevändning av vattenproblemen i Khuzestan".

LÄS MER: Historiskt åtal om massmord i Iran väckt

Internetavbrott rapporterades i hela provinsen. Trots begränsningarna och censur har videor kommit ut från Khuzestan. Hashtags på farsi har använts för att rikta uppmärksamhet mot krisen och protesterna.

En inblick bakom fängelsemurarna

Övergrepp och människorättsbrott i Iran är väl dokumenterade av människorättsorganisationer och vittnesmål. Rättsprocessen i Stockholm bidrar med en skrämmande inblick bakom fängelsemurarna. En iransk 60-årig man, som suttit häktad sedan 2019, åtalades på tisdagen för grovt folkrättsbrott och mord begångna i Iran 1988. I slutet av det pågående kriget mellan Iran och Irak angreps Iran flera gånger av en väpnad gren av den politiska organisationen Iranska Folkets Mujahedin.

Irans dåvarande högste ledare, Ayatollah Khomeini, utfärdade en order om att alla fångar i iranska fängelser som sympatiserade med Mujahedin skulle avrättas. Det ledde till ett mycket stort antal av dessa fångar under sommaren 1988 avrättades i fängelset Gohardasht i Karaj i Iran.

LÄS MER: Expert: Kommer leda till spänningar med Iran

Den åtalade iraniern var, enligt åtalet, assistent till den biträdande åklagaren i fängelset. Han anses ha deltagit i avrättningarna av ett mycket stort antal fångar. Han ska ha utsatt fångar för ett svårt lidande som enligt åklagarna är att bedöma som tortyr och omänsklig behandling. De bedömer att det är ett grovt folkrättsbrott.

Mannen nekar till brott

Den misstänkte påstås även ha varit med om att ha dödat ett mycket stort antal fångar som sympatiserade med andra vänstergrupper och som av regimen ansågs ha avsagt sig sin islamiska tro. Dessa gärningar rubricerats som mord.

Mannen nekar till brott och bevisningen bygger i hög grad på vittnesmål. En rad målsägande kommer att höras. Förhandlingen väntas pågå i två månader.

Enligt Säpo ökar hoten mot Sverige från främmande makt och våldsbejakande extremism. Ryssland, Kina och Iran är de länder som utgör det allvarligaste hotet. Det riktar in sig mot kommersiella och militära mål, teknik, forskning och utveckling samt människor som sökt sin fristad i Sverige.

Samtidigt är västerländska politiker, inklusive svenska, kluvna till regimen. De fördömer förtryck och övergrepp, men vill upprätthålla de diplomatiska och ekonomiska förbindelserna med Teheran. Det gäller till exempel det internationella kärnenergiavtalet. Det syftade till att förhindra landet att utveckla kärnvapen och öppnade landet för stora affärer.

Biden vill rädda avtalet

Donald Trump lämnade avtalet och ersatte det med blockad och militär press. Revolutionsgardets ledare dödades i en amerikansk drönarattack vid Bagdads flygplats. Nu vill Joe Biden rädda avtalet, trots att Iran fortsätter utveckla massförstörelsevapen till inte minst USA:s allierade Israels förskräckelse.

I Irak utsätts amerikanska trupper för attacker från milisgrupper stödda av Iran. Till årsskiftet ska Biden ha tagit hem sina stridande förband, 18 år efter invasionen som ledde till störtandet av Saddam Hussein. I praktiken blir det dock omöjligt om Iran fortsätter agera som det gör direkt eller genom ombud i Irak, Syrien och Libanon.

Irans nye president Ebrahim Raisi har en koppling till den åtalade iraniern i Sverige. Han var mannens chef under avrättningarna, hävdar en målsägande. Iran, i praktiken en religiös diktatur, är en mardröm för omvärlden, men framför allt de egna medborgarna.