Smärtstillande beroendeframkallande medicin beräknas ha kostat över 400 000 amerikaner livet sedan slutet av 1990-talet, skriver Washington Post. Dessa opioider har tillverkats av läkemedelsjätten Johnson & Johnson, men också av andra företag. Det finns substanser från läkemedelsföretagen som återfinns även i annan medicin som tillverkas utomlands sedan patenten på originalläkemedlen gått ut.
Men domen i Oklahoma – som fokuserar på omkring 6 000 personer som dött eller skadats av medicinerna i delstaten och med ett bötesbelopp på 572 miljoner dollar – tros bli vägledande för åtal i ett fyrtiotal nya fall där nästa rättegång inleds i Ohio i oktober.
Det viktiga med domen i Oklahoma är att det inte är de drabbade och anhöriga som stämmer läkemedelsföretaget utan delstaten. Domen kan – om den vinner laga kraft – på sikt ligga till grund för en federal rättslig prövning.
Förlikningar att vänta
Johnson & Johnson avser att överklaga domen vilket kan ta lång tid. Medan de juridiska kvarnarna mal väntas en rad läkemedelsföretag att försöka nå förlikningar med drabbade utanför domstol. Det har skett ett flertal sådana uppgörelser de senaste åren sedan opioidkrisen på allvar uppmärksammats.
Ett betydande skifte i synen på vilka som skall anses ansvariga har också skett. Tidigare sattes sökarljuset på den enskilde individen som inte klarat av medicineringen. Nu är det läkemedelsföretagen och läkarna – som skriver ut den receptbelagda medicinen – som hamnat i fokus.
Läkemedelsföretagen har de senaste årtiondena haft omfattande och lockande reklamkampanjer för medicinerna och försvarat den ljusa bilden med att biverkningarna också presenteras i slutet av reklaminslagen. Ett annat försvar är att den federala myndigheten som granskar nya mediciner innan de kommer ut på marknaden, FDA, godkänt dem.
Utskrivningen av smärtstillande och ångestdämpande mediciner har gått ned sedan den omfattande dödligheten börjat kartläggas. Risken för läkare att stämmas för ovarsam utskrivning är också en bidragande orsak.
Detta har dock lett till att många av dem som fastnat i tablettmissbruket – vilket kan ske bara efter en kort tid – i sin desperation söker sig till den illegala marknaden där både tabletter, heroin och annan narkotika finns tillgänglig.
”Just say no to drugs”
Under 1980-talet inledde presidentfrun Nancy Reagan en kampanj med parollen ”Just say no to drugs” – säg bara nej till droger. Då var inriktningen den enskildes ansvar för sina drogproblem och det fanns en uppfattning om att ett resolut ”nej” var lösningen.
På senare tid sker allt färre skuldbeläggningar i USA av enskilda droganvändare, särskilt i skenet av den omfattande opioidkrisen där en kort tids smärtlindring efter en operation eller olycka kan leda vidare till omfattande utskriven receptbelagd medicin. Självmedicinering kan få katastrofala följder liksom bruk av annan narkotika som följer när läkare slutar att skriva ut.
Insikten har också fått fäste om att ingen samhällsklass är skonad och att det inte är den enskilde som är skyldig för sitt missbruk. Här handlar det om allt från missbrukare i de mest utsatta områdena till överklassens överklass där de unga – numera vuxna – Kennedybarnen var några av dem som tidigt fastnade i allvarligt missbruk. I något fall med resultatet en dödlig överdos och i flera andra fall till långa svåra perioder av behandling och återfall. Allt belyst i nyutkomna boken ”Kennedy Heirs” och även vid uppmärksammade fall då familjemedlemmarna själva berättat.
I delstaten West Virginia – som under årtionden har uppfattats som en eftersatt delstat – visar statistiken 49,6 personer döda per 100 000 invånare i opioidrelaterade fall. Dubbelt så många som genomsnittet i USA enligt statistiken 2017. Samtidigt som antalet döda av opioider börjat gå ned har dödsfallen i överdoser av heroin ökat.
Kampanjar mot opioidkrisen
President Donald Trump har beslutat att inleda en kampanj mot opioidkrisen och har också sett sambandet med narkotikan som fortsätter att strömma in i USA. Kraften skall satsas på gränskontroller och kampen mot de karteller som gör mångmiljardinkomster på den illegala internationella knarkmarknaden.
Vid ett av mina besök i West Virginia var det tydligt att också den lokala polisen ser bortom den enskilde missbrukaren, som inte orkar gömma sig i väntan på en leverans av heroin när de receptbelagda tabletterna inte längre är tillgängliga.
– Titta på de där, sade en polis och pekade på två män i solkiga men eleganta kostymer i ett gathörn. Två vanliga, hyggliga familjefäder som är desperata i sin jakt på lugnande och smärtstillande. För några månader sedan var de som vilka etablerade personer som helst. Nu är de i botten utan jobb, familj och bostad. Det är inte dem vi jagar eller anklagar. Det är de som tjänar på deras olycka som vi är ute efter.
