Färre har sökt vård på grund av rädsla för smitta och screeningverksamhet att legat på is. Det kan vara några av anledningarna till att 14 svenska laboratorier under pandemins sex månader upptäckt betydligt färre fall av cancer än föregående år.
En rapport från Regionalt cancercentrum, RCC, visar att det kan röra sig om 500 till 700 oupptäckta cancerfall i Västra Götalands län. I hela landet hamnar samma siffra runt 3000-4000.
Maria Wiksten Ericsson är verksamhetschef för kirurgi på Näl. Hon är inte förvånad över siffrorna.
– Färre har sökt vård, både i primärvården och på akuten. Man har kanske tryckt undan tecken på cancer och tänkt att man får ta det när viruset har gått över, säger hon.
Kan ta år att komma ikapp
I Nu-sjukvården, där Näl ingår, och på många andra håll pausades viss screeningverksamheten för att undvika trängsel i väntrum till exempelvis mammografi, som idag är det vanligaste sättet att hitta bröstcancer.
Även om verksamheterna nu kör för fullt och sjukhusen är bättre rustade för att hantera smittan, så att patienterna kan känna sig säkra, tror Maria Wiksten Ericsson att det kan ta lång tid att återhämta tappet.
– Screeningverksamheten är nu i full gång igen och man betar av kommun efter kommun enligt plan, men det kommer sannolikt att ta några år att komma ikapp, säger hon.
LÄS MER:Läkarglest i mammografin – stress och väntan
Symptom på cancer
Eftersom det finns många olika typer av cancer finns det också många olika symptom.
Bland symptomen finns stor trötthet, aptitlöshet, ofrivillig viktminskning, smärta, blödningar, feber, hosta, kännbar tumör, allmän sjukdomskänsla, långvarig feber och smärta.
Sjukvårdsupplysningen 1177 kan svara på frågor, men den som misstänker cancer ska söka vård på sin vårdcentral.
Thomas Björk-Eriksson, verksamhetschef på RCC Väst, tror också att risken för smitta är det som har gjort att antal diagnosticerade fall i år är betydligt mindre än förra året, trots att den tidigare trenden varit ett ökande antal fall år efter år.
– Vår tolkning är att det finns en rädsla hos befolkningen för att söka vård och då bli smittad. En viss effekt ligger säkert också i att screeningen för livmoderhalscancer legat nere, säger han och tillägger att även om det utförts mammografi så har fler kallade än vanligt avbokat.
Skillnader mellan storstadsregionerna
Rapporten visar att de tre västsvenska sjukhusen, Sahlgrenska universitetssjukhus (SU), Norra Älvsborgs länssjukhus (Näl) och Södra Älvsborgs sjukhus (Säs), ligger på cirka 12, 16 respektive 15 procent färre provsvar mellan mars och augusti. Men de regionala skillnaderna är stora, enligt den nya statistiken.
I Stockholm syns en tydligare skillnad än i Västra Götalandsregionen, medan skillnaden i år jämfört med förra året är mindre på Skånes universitetssjukhus.
– Det är en effekt av hur svårt drabbade olika regioner har varit av smittspridningen. Stockholmsregionen hade fler covidpatienter än VGR och region Skåne hade ännu färre, säger Thomas Björk-Eriksson.
Snittsiffran för alla de laboratorier som rapporterat in resultat, cirka hälften av landets patologilaboratorier, ligger på 12 procent färre nyupptäckta cancerfall i år jämfört med förra året.
Riskerar fler allvarliga fall
Minskningen av antalet prover syns trots att upprätthålla just cancervården under pandemin har prioriterats. Enligt Thomas Björk-Eriksson har de inte sett några längre väntetider, utan det har snarare handlat om att färre remisser trillat in från exempelvis vårdcentralerna.
Han ser resultaten som allvarliga ur flera aspekter.
– Dels för att patienten riskerar att få sjukdomen diagnosticerad i ett mer avancerat stadium, där vi kanske inte kan bota patienten. Sen kommer vi att få en ökad arbetsbelastning, för de här patienterna kommer ju att dyka upp inom vården förr eller senare, säger han och uppmuntrar alla som identifierar symptom att verkligen söka vård.
En del sjukhus, som Sahlgrenska, har nu börjat få mer provsvar, medan andra fortsätter att ligga under föregående år.
