Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Bilder från myndigheter i USA sägs visa hål efter de drönare som i helgen attackerade Saudi Aramcos anläggning i Abqaiq i Saudiarabien.  Bild: U.S. government/Digital Globe
Bilder från myndigheter i USA sägs visa hål efter de drönare som i helgen attackerade Saudi Aramcos anläggning i Abqaiq i Saudiarabien. Bild: U.S. government/Digital Globe

Jan Höglund: Förvärrad kris ett misstag från en väpnad konfrontation

Konflikten mellan USA och Iran förvärras. Med angreppen på saudiska oljeanläggningar och hot från båda sidor är den väpnade konfrontationen farligt nära. Ytterligare en provokation, eller ett misstag, riskerar att dra in hela regionen i ett krig.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Helgens attacker med robotar och drönare mot två anläggningar lamslår delar av Saudiarabiens oljeproduktion, påverkar världsmarknaden negativt och höjer bensinpriserna i Sverige. Det visar att konflikten mellan USA och Iran och deras allierade inte bara får regionala återverkningar utan även globala.

Och det vi noterar nu är bara ett förspel till det som skulle komma om konflikten trappas upp ännu mer med nya angrepp och till och med strider på marken. Det skulle riskera att få dagens oroshärdar på Arabiska halvön och i Mellanöstern att växa och sprida sig. Fler länder och aktörer kan dras in i en väpnad och mycket vittförgrenad och komplicerad storkonflikt med oanade konsekvenser för säkerheten.

Detta har alltid varit en orolig del av världen, men det är framför allt tre faktorer som är värda att beakta för utvecklingen:

DONALD TRUMP:

Den amerikanske presidenten har anklagat prästerskapet i Iran för att vara huvudsponsor av terrorism och en destabiliserande faktor i regionen. Han har sagt upp kärnenergiavtalet, som syftade till att förhindra att Iran skaffat kärnvapen, och han har infört hårda ekonomiska sanktioner för att tvinga iranierna att vika sig. För detta möter han motstånd från övriga länder som står bakom avtalet, men böjer sig inte.

Efter angrepp på oljefartyg i och kring Persiska viken, och den iranska nedskjutningen av en amerikansk drönare, var han mycket nära att ge klartecken till ett militärt anfall på iranska markmål, men ångrade sig i sista stund. Den amerikanska militära närvaron i området är dock stor och enskilda eller mer omfattande anfall kan komma när vi minst anar det. Bakom angreppet mot oljeanläggningarna låg Iran, enligt Trump med stöd av bland annat satellitfoton. Han varnar för att amerikanska styrkor har siktat in sig med laddade vapen.

Iran förnekar anklagelserna och chefen för landets Revolutionsgarde, terrorstämplat av USA, talar om att landet är berett på ett fullskaligt krig. En brigadgeneral säger, enligt Al Jazira, på grund av den spända och känsliga situationen är vår region som en krutdurk. Iran har, hävdas det, robotar som kan nå USA:s baser och fartyg på 2000 kilometers avstånd.

JEMEN:

Saudiarabien och Iran är dödsfiender och saudierna är en huvudallierad för USA i konflikten med Iran. Det är med amerikanska och andra västerländska vapen som Saudiarabien leder den militära allians som stöder den jemenitiska regimen i ett krig som har framkallat den värsta humanitära katastrofen i världen. Motståndarsidan i Jemenkriget utgörs främst av shiamuslimska Huthirebeller, som backas upp av Iran. Det var dessa som tog på sig helgens robot- och drönarattacker mot Saudiarabien och nu uppges säga att landets oljeanläggningar fortfarande är mål som kan angripas när som helst. De använder iransk materiel och teknologi, enligt västliga experter. Däremot finns inte ett tillräckligt underlag för att bedöma om Iran låg bakom söndagens angrepp.

ISRAEL:

På tisdagen går Israel till nyval. Premiärminister Benjamin Netanyahu har i valrörelsen godkänt nya illegala bosättningar på Västbanken och lovat arbeta för att israelisk suveränitet ska gälla på en tredjedel av det palestinska territoriet. Samtidigt ligger han i en väpnad konflikt med Hizbollah i Libanon och Hamas i Gaza, båda med stöd av Iran. Dessutom genomför Israel flygattacker mot iranska förband eller deras ombud i Syrien och, av allt att döma, även mot iranska milisgrupper i Irak. För Netanyahu är iranska kärnvapen en mardröm och regimen hans huvudsakliga motståndare. Han viktigaste allierade är USA:s president Donald Trump.

Efter att Trump nyligen sparkade sin hökaktige nationelle säkerhetsrådgivare John Bolton, och inför ett möjligt möte mellan Trump och Irans president Hassan Rouhani i samband med FN:s generalförsamling nästa vecka, fanns ett visst hopp om ett lugnare skede i konflikten, kanske en försiktig diplomatisk öppning. Nu är det sannolikt uteslutet.