Ett genombrott är inte realistiskt, men bara att diplomatin kan få en chans är positivt, skriver GP:s Jan Höglund.
Ett genombrott är inte realistiskt, men bara att diplomatin kan få en chans är positivt, skriver GP:s Jan Höglund. Bild: AP/Montage GP

Jan Höglund: Får diplomatin en sista chans vid OSSE-möte?

Ukraina och Belarus är bara två frågor som skiljer dem åt. Men i Sverige får de en kanske sista chans att med diplomati komma närmare en fredlig lösning.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

ANNONS
|

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, samlar torsdag–fredag utrikesministrar och andra ledare från hela världen. Det sker under ett stort säkerhetsuppbåd på ett avspärrat hotell- och konferenscenter i närheten av Arlanda flygplats. Kontrollerna är rigorösa och bara ackrediterade personer med särskilda avläsbara id-kort får passera. Konferensdelen skyddas särskilt.

Säkerheten sägs inte ha varit högre vid internationella besök i Sverige sedan president Barack Obama var i Stockholm 2013. Det är också ett extra viktigt möte i en mycket känslig tid när de säkerhetspolitiska spänningarna inte har varit högre sedan kalla kriget.

När Sovjetunionen upplöstes för trettio år sedan följde ett töväder med avspänning och samarbete. Nu, efter tjugo år med Vladimir Putin vid makten i Moskva, sker en återgång till det gamla ideologiska och geopolitiska motsättningarna med en ny kapprustning.

ANNONS

En möjlighet att reda ut missförstånd

Ryssland kastar en lång skugga över konflikterna i och kring Ukraina och Belarus. Här vid Arlanda träffas alla direkt inblandade ministrar – från Ukraina, Belarus, Ryssland, USA, Polen, de baltiska staterna. Efter flera veckor av anklagelser och varningar får de en möjlighet att sänka tonläget, prata och kanske reda ut missförstånd. Att OSSE-mötet skulle leda till genombrott är inte realistiskt, men bara att diplomatin kan få en chans är positivt.

Enligt obekräftad uppgift från en amerikansk UD-källa kommer utrikesminister Antony Blinken att ha separata överläggningar med sin ryske kollega Sergej Lavrov. Det låter rimligt. De har, som sina presidenters främsta utrikespolitiska företrädare, en central roll i all konflikthantering, med ord som väger tungt.

Blinken väntas också föra enskilda samtal med sin ukrainske kollega Dmytro Kuleb. Han anser att det finns överhängande risk för en rysk intervention i Ukraina, där Ryssland sedan 2014 annekterat Krim och stöder rebellerna i två utbrytarrepubliker.

Under veckans Nato-möte i Riga i Lettland uppmanade han försvarsalliansen att stärka det militära samarbetet med Kiev och förbereda sanktioner och andra åtgärder för att avskräcka Ryssland från att angripa landet. Han vill se, sade han, ”ett avskräckningspaket" för ett värsta scenario.

Vad kan Nato göra?

Enligt Antony Blinken får ryssarna räkna med allvarliga följder om de går till angrepp mot landet. I Riga på onsdagen var han djupt oroad över bevis som, hävdade han, visar att Ryssland har utformat planer på betydande aggressiva rörelser mot Ukraina. Hans budskap:

ANNONS

– Vi är tydliga gentemot Kreml. Vi kommer att svara med bestämdhet, vilket inkluderar en rad ekonomiska åtgärder som vi tidigare undvikit att utnyttja, skriver AFP.

Den ryske presidenten Vladimir Putin har uppmanat Nato och väst att hålla sig borta från Ukraina. För honom, säger han, är landet en ”röd linje” som skulle utlösa ett starkt svar.

Frågan är vad Nato skulle kunna göra om Ukraina angreps förutom moraliskt, ekonomiskt och materiellt stöd och nya ekonomiska sanktioner. Som icke medlem omfattas landet inte av ömsesidiga försvarsgarantier.

Generalsekreteraren Jens Stoltenberg i Riga:

– Vi håller vårt försvar och vårt avskräckande starkt inför Rysslands mönster av aggressiva handlingar. Vi anser också att dialog är avgörande. Tyvärr har Ryssland nyligen beslutat att bryta de diplomatiska förbindelserna med Nato. Vi uppmanar Ryssland att upphäva detta beslut och att återigen engagera sig i Nato-Ryssland-rådet.

Jens Stoltenberg fördömer att Lukasjenkoregimen använder utsatta människor för att sätta press på Polen, Lettland och Litauen. Det är, säger han, cyniskt och omänskligt. Men om krisen i Belarus är lätt att fördöma, är den svårare att hantera för Nato och EU.

Utrikesminister Ann Linde deltog i Nato-mötet i Riga på onsdagen. På torsdagen är hon ordförande för OSSE på delvis samma kristema.

ANNONS

LÄS MER:USA påstås ha bevis för ryska anfallsplaner

LÄS MER:Källa: Ryssland och USA möts utanför Stockholm

LÄS MER:Nato varnar Moskva: Priset blir väldigt högt

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS