Väst visar en enad front mot Kreml, i varje fall i ord. Från USA:s president till Nato-chefen och utrikesministrarna från G7-länderna. Efter helgens möte i Liverpool varnade de för att Ryssland kommer att möta "massiva konsekvenser och svåra kostnader" vid ytterligare militär aggression mot Ukraina.
De uppmanade Kreml att trappa ner, följa diplomatiska kanaler och internationella åtaganden om insyn i militär verksamhet. "Ryssland borde inte tvivla på att ytterligare militär aggression mot Ukraina skulle få enorma konsekvenser och stora kostnader som svar", hette det i uttalandet från ministrarna från USA, Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan och Storbritannien.
På måndagen kom samma besked från EU:s utrikesministrar: Bryssel överväger nya sanktioner för att avskräcka Ryssland från att invadera Ukraina. Tysklands nya utrikesminister Annalena Baerbock manade till enighet. Men behovet av sammanhållning får inte innebära ett urvattnat svar. En gemensam europeisk utrikespolitik kan inte vara "summan av den minsta gemensamma nämnaren", ansåg hon.
På söndagen sa Baerbock till den tyska tv-stationen ZDF att rörledningen Nordstream 2 inte skulle tillåtas fungera om situationen i Ukraina förvärras avsevärt. Frågan väntas komma upp vid EU:s toppmöte senare i veckan, där Sveriges Magdalena Andersson och Tysklands Olaf Scholz gör debut.
En åtgärd som vidtas är sanktioner mot Wagnergruppen, ett ryskt legosoldatföretag som verkat i oroszoner som Ukraina, Libyen, Syrien och på flera håll i Afrika. Nyligen väckte det skarpa reaktioner från Frankrike och Sverige, båda med militär i olika insatser i Mali, att landets militärledda regering i Bamako velat anlita ryssarna. Gruppen förknippas med affärsmannen Yevgeny Prigozhin, som har nära band till president Putin.
Frysta tillgångar
Sanktionerna innebär reseförbud till EU och en frysning av alla tillgångar i unionen. De gäller åtta personer, Wagnergruppen och tre associerade enheter. Wagnergruppen har, enligt EU, ”rekryterat, utbildat och skickat privata militärer till konfliktområden runt om i världen för att underblåsa våld, plundra naturresurser och skrämma civila i strid med internationell lag, inklusive internationell lag om mänskliga rättigheter”.
De personer som listas av EU är ”inblandade i allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, inklusive tortyr och utomrättsliga, summariska eller godtyckliga avrättningar och mord”. Gruppen sprider också, heter det, ”sitt elakartade inflytande på andra håll, särskilt i Sahel-regionen”.
Samtidigt leder den ryske presidentens uttalanden till spekulationer om hans avsikter. I en intervju på söndagen med statlig rysk TV inför 30-årsdagen av Sovjetunionens fall säger han enligt Radio Free Europe:
"Det var upplösningen av det historiska Ryssland under namnet Sovjetunionen".
Krisen följer EU hela veckan
Tidigare har han beklagat det som "den största geopolitiska katastrofen på 1900-talet". Han har även skrivit att Ryssland och Ukraina är ett folk och nyligen liknade han läget i krigszonen i östra Ukraina, där ryskstödda separatister strider mot ukrainska förband, vid folkmord. Det höjda retoriska tonläget sker i ökad säkerhetspolitisk spänning med ett tilltagande vapenskrammel.
Den akuta krisen i relationen till Moskva kommer att följa EU hela veckan. På tisdagen möter Ukrainas försvarsminister Sveriges utrikes- och försvarsministrar i Stockholm, och på onsdag träffar EU:s ledare sina kolleger från det östliga partnerskapet, bland annat Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien och Ukraina. Alla berörs av frusna eller heta konflikter med Ryssland involverat, direkt eller indirekt.
LÄS MER:Gaspriset rusar efter tyskt besked om Nordstream