Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/5

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Eldfesten på Heden lockade tusentals

Musik, dans, mat och eldhoppning lockade tusentals till årets Eldfest på Heden.

På tisdagskvällen var det full fest på ett kylslaget Heden när det var dags för den årliga Eldfesten, för att fira in våren.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Lukten från de sju eldarna känns över hela festområdet, och mellan 17 och 22 ska det ha varit runt 15 000 besökare på plats.

Systrarna Adelina och Naza är på festen med sin mamma Najbah. De står och dansar till Shahab Tiam som spelar på scenen, systrarna är vana festdeltagare.

– Det är fjärde eller femte året vi är här, säger Naza.

Adelina berättar att det är kul att vara på Eldfesten för att det är en högtid och det är en gemenskap. Båda systrarna tycker att det är så bra stämning.

I folkhopen står pappa Reza Sardar med barnen Adrina och Atrisa Sardar, och systersonen Adrian Saeidi. Dottern Adriana dansar och sjunger med till Shahab Tiam.

– Vi är här varje år, jag har varit här varje år sedan 1998, vi är här för musiken, traditionen, maten och träffa vänner man inte sett på många år, berättar Reza Sardar.

Eldhoppning, att hoppa över sju eldar är det mest centrala i eldfestens firande, och på Heden var det många som hoppade eller gick över eldarna, barn som vuxna.

Dukade bord

I ett tält står flera bord vackert dukade med röda rosor, sötsaker, brinnande ljus, målade ägg. Borden är dekorerade av Farzan Shirazi, och Atefeh Ardakani som ingår i Eldfestkommittén.

– Varje år dukar vi fram sju saker, de ska börja på s, vara ätbara och komma från växtligheten. Varje sak är en symbol för något. Allt står framme i 13 dagar, berättar Atefeh Ardakani.

Eldfesten är en folklig icke-religiös högtid, som firats i flera tusen år. Högtiden firas alltid tisdagen närmast före det iranska nyåret som infaller på vårdagjämningen. I år är det den 20 mars.

Man firar att vintern övergår till vår, och att solen och ljuset kommer tillbaka. Nyåret som kallas norouz på persiska och newroz på kurdiska, betyder "ny dag".

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.