Patrik Sjöberg och jag blev kontaktade av en mycket entusiastisk Corazza Bildt som ville prata om barns utsatthet, men också om sitt engagemang i EU. Som grundare till den ideella föreningen Treskablinoll så träffade vi henne i hopp om förändring för barnen. Men det blev mest selfies med Patrik Sjöberg då han plikttroget höll upp hennes broschyr och fick diverse trycksaker med hennes loggor på. ”Märkligt, jag känner mig lite utnyttjad” sa Patrik och skrattade men skakade också av sig det hela.
Jag träffade Ebba Busch Thor tillsammans med en pressperson till henne som noggrant filmade och fotade vårt möte. Hon – en partiledare – stod bredvid mig och pratade om hur viktigt det var att tre sexuellt utnyttjade barn i varje klass skulle bli noll. Jag kände mig nästan lite hög av att en person i hennes maktposition sa så. Jag struntade faktiskt i vilket parti hon företrädde, bara barnen fick fokus. Jag känner än idag att Ebba bryr sig om barn på riktigt. Men vad blev det av vårt möte? Hon skrev en debattartikel där hon tyckte att treskablinolls initiativ för trygghet där barn vistas – idrottsbrevet och förskolebrevet – skulle förstatligas. Blev det så? Inte än så länge. Men det var en välskriven debattartikel och selfien på mig och Ebba Busch Thor finns kvar.
När jag såg att moderaternas partiledare tagit sig hem till Lilla Hjärtats fostermamma tillsammans med presspersoner och fotografer så kändes det bra att fallet uppmärksammades av politiker. Samtidigt var det något i magkänslan som gjorde att det landade illa. Gör han det där för PR? Använder han fostermamman för att vinna politiska poänger mot andra partier? Är det verkligen en handling för barnen? Jag väntade för att se vad som skulle hända. Nu har partierna samlats för att ändra lagen, oppositionen tycker att lagförslaget ska slå i kraft redan i höst medan riksdagen föreslår en bearbetning av den för att träda i kraft 2021. Moderaterna bråkar med Socialdemokraterna - men de bråkar i alla fall om vad som är barnens bästa.
Jag kommer ihåg när jag träffade en engagerad Gustaf Fridolin – då utbildningsminister. Han och hans fru hade lyssnat på min bok Medan han lever och ville göra något åt barnens situation. Han bad varken om att ta en selfie eller låta en av sina medarbetare filma vårt möte. Inte för att jag skulle vara märkvärdig att ha med, utan för att just då var min bok och barnrättsfrågor rätt aktuella så varumärkesmässigt var tajmingen inte fel för en politiker att synas med en som kämpar för barn. Han bjöd på kaffe, lyssnade och sa vad han ville göra med läroplanen för förskolan. Så var det med det.
Ett år senare bjuder han in till presskonferens för att berätta att han uppdaterat läroplanen med att lära barn integritet – rätten om sin kropp. En uppdatering som skulle implementeras på alla förskolor augusti 2019. Jag har tackat Fridolin för det han gjorde för Sveriges barn. Han har aldrig tagit kredd eller öppet slagit sig för bröstet kring det han gjort.
Jag litar på Gustav Fridolin, men inte för att han är miljöpartist. Det spelar ingen roll vilken partitillhörighet du har, men jag har svårt att lita på politiker som vill ta selfies och krama utsatta framför fotografer men är tysta eller plockar politiskt färgade poänger när det väl gäller.
Elaine Eksvärd, retoriker och barnrättskämpe.
