Ekonomin återhämtar sig – men arbetslösheten oroar

Tack vare industrin återhämtar sig svensk ekonomi snabbare än väntat. Men arbetslösheten har ökat och dessvärre slår det hårdast mot grupper som redan har det tufft. Än en gång visar pandemin att den svenska välfärden varit något av ett fuskbygge.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

ANNONS
|

Under torsdagen presenterade finansminister Magdalena Andersson vårändringsbudgeten, med nya reformer för 22 miljarder kronor – eller 45 miljarder kronor om man räknar ihop det med den senaste extra ändringsbudgeten som presenterades den 6 april.

Det innebär att regeringen totalt lagt fram krisåtgärder till en kostnad av 420 miljarder kronor.

Kunde varit värre

Det är vansinnigt mycket pengar. Ändå kunde vi ha varit i ett läge där det inte räckt på långa vägar, för faktum är att den ekonomiska krisen inte blivit så djup som tidigare bedömningar visat.

  • AB Volvo har fått kritik för att bolaget delat ut bonusar samtidigt som de plockat ut stödpengar. Men Volvobolagen förtjänar också ett stort erkännande. Från att i princip ha stått stilla för ett år sedan var industrin uppe på normala nivåer redan under andra halvan av 2020. Som vi rapporterat tidigare gjorde Volvo Cars sitt bästa kvartal någonsin de första månaderna i år. Utan den typen av insatser från exportföretagen hade den ekonomiska återhämtningen aldrig gått så fort.
  • Tjänstesektorn går däremot fortfarande på knäna och det är bekymmersamt inte bara av det skälet att staten tvingas pumpa in pengar för att hålla företag och anställda under armarna. Minst lika problematiskt är att det lett till en hög arbetslöshet – som dessutom i hög grad drabbar grupper som har en svag ställning på arbetsmarknaden: unga som fått sitt första jobb inom servicesektorn, egenföretagare inom taxibranschen födda utanför Europa, lågutbildade med det som brukar kallas enklare jobb. Och så vidare.

En ljusglimt i eländet är att det har funnits pengar att skjuta till. Krisen har gett ett kvitto på att regeringen skött ekonomin under tidigare år. Statsskulden när coronapandemin slog till var den lägsta sedan 1977. Även efter det att över 400 miljarder kronor delats ut har Sverige den fjärde lägsta skuldkvoten i hela EU.

ANNONS

Ett fuskbygge

Dessvärre har krisen också visat att den svenska välfärden i mångt och mycket varit ett fuskbygge. Vi har sett miljardbelopp slussas ut för att lappa och laga en äldreomsorg som alla i dag tycks ense om att den inte hållit måttet. Skolorna har i omgångar fått liknande tillskott utan att något oppositionsparti gjort annat än att nicka instämmande. Pengarna har behövts – inte bara för att mildra krisens effekter, utan för att de saknats tidigare.

Om vi blickar framåt så väntas återhämtningen fortsätta, såväl i EU-området som i USA och Kina. Under 2021 och 2022 har man skrivit upp tidigare prognoser. Ekonomin rullar igång snabbare än förväntat. Redan i slutet av detta år väntas den svenska BNP:n vara uppe i samma nivåer som då krisen slog till.

Till stor del beror detta förstås på de stora stödpaket som rullats ut över hela världen. Det är alltså pengar som ska betalas tillbaka i ett senare skede – och för vissa andra länder kommer det självfallet bli ett större bekymmer än vad det är för lågt skuldsatta länder som Sverige.

Vaccinet måste komma

Scenariot bygger också på att vaccinet kommer som planerat och att restriktionerna som ligger över oss ska kunna lyftas under hösten. Enligt en bedömning från Konjunkturinstitutet kommer varje månad vaccinet försenas kosta Sverige 8 miljarder kronor.

ANNONS

För svenskt vidkommande är det dock arbetslösheten som är det största problemet framåt. På torsdagens presskonferens visade finansminister Magdalena Andersson i första hand upp staplar som visar att Sverige har EU:s högsta sysselsättningsgrad i gruppen 20-64 år.

LÄS MER:Satsningar på 45 miljarder – nu presenteras vårbudgeten

Gott så, men en klen tröst för den växande grupp som mer eller mindre etablerat sig utanför arbetsmarknaden. Prognosen är att den öppna arbetslösheten ska falla, från dagens nivåer på närmare 9 procent till omkring 7 procent om två år. Men för grupperna unga, utomeuropeiskt födda och personer som saknar gymnasieutbildning är den skyhögt över dessa nivåer – och ligger snarare på drygt 25 procent.

Direkt riktat till dessa grupper innehåller budgeten satsningar på sommarjobb för unga, sommarkurser och kombinationsutbildningar där deltagarna ska varva svenskstudier med yrkesutbildning.

Hur väl det, och andra satsningar på att lyfta utsatta grupper, slår ut kommer spela stor roll. Inte bara för de enskilda personer det handlar om, utan också för hur väl den S-ledda regeringen ska lyckas med att hålla ihop landet.

LÄS MER:Antalet anställda minskade – trots 1,3 miljarder i coronastöd

LÄS MER:Alliansen och S överens om pengar till välfärd och trygghet

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS