Två års blodigt inbördeskrig, ett allt hetsigare tonläge från Moskva om det annekterade Krim samt ett miljardhål i budgeten präglar situationen.
- Vad finns det att fira? 25 år av elände är inget skäl för fest, säger en äldre ukrainsk kvinna på ett torg i Slavyansk till tidningen The Guardian.
Utbredd korruption
Behovet av IMF-pengar, som skulle ha betalats ut redan för ett år sedan, är stort. Utåt har IMF sagt nej till utbetalningar med hänvisning till att Ukraina inte har fått ett elektroniskt system för att registrera centrala makthavares tillgångar och inkomster på plats.
Bakom detta kan man skönja ett stort missnöje med hanteringen av den utbredda korruptionen och haltande reformer av pensions- och skattesystemet, enligt Andreas Schwabe, som följer utvecklingen som ekonom på österrikiska Raiffeisen Bank International.
Om IMF-lån inte betalas ut snart kan regeringen i Kiev tvingas skjuta på en del pensions- och löneutbetalningar.
- Det skulle inte förvåna mig om något sådant händer, säger Schwabe.
Implikationerna är svåra att förutse. Men regeringen har en akut kris sedan i våras och ett bräckligt parlamentariskt stöd. Mardrömmen för president Petro Porosjenko och premiärminister Volodymyr Hrojsman vore ett nyval där missnöjet med åtstramningar och prishöjningar på energi – som tvingats fram av Porosjenkos västvänliga linje – slår tillbaka.
- Allt är möjligt i ukrainsk politik, säger Schwabe.
"Väldigt svårt"
Ett avtal om skuldlättnad från 2015 har lyft bort räntebetalningar i tre år. Dessutom räknar de flesta med framtida IMF-utbetalningar. Den akuta risken för statsbankrutt är därför – trots budgethålet på 120 miljarder hryvnia (cirka 40 miljarder kronor) – inte överhängande.
- Den stora utmaningen på sikt är att göra Ukraina mer som ett västland, med rättssäkerhet och ett bättre investeringsklimat, säger Schwabe.
Samtidigt ser han på 5–10 års sikt en normaliserad relation till Ryssland som troligare än ett EU- eller Nato-medlemskap för Ukraina.
- Fast det är väldigt svårt. Det beror ju på vad Ryssland gör också. Och under de närmaste åren, som vi kan överblicka, är det inte möjligt.
Fakta: Över 9000 människor dödade
Rapporter om dödade och sårade fortsätter i en strid ström från det drygt tvååriga inbördeskriget i östra Ukraina. Enligt FN har över 9000 människor dödats i striderna, som eskalerade efter det att Ryssland annekterade Krim våren 2014.
Miljontals människor har även tvingats fly från sina hem till följd av striderna.
Det så kallade Minsk-avtalet om eldupphör från februari 2015 är i fara. Det geopolitiska krisläget ska i samband med helgens G20-möte i Kina diskuteras på ett möte mellan Rysslands president Vladimir Putin, Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Francois Hollande.
Källa: FN, Reuters
Fakta: Oklart om lånevillkor
Ukraina fick ett stödprogram värt 40 miljarder dollar beviljat våren 2015. I paketet ingår skuldlättnader och villkorade nödlån från bland annat IMF, EU, USA och länder som Japan och Sverige.
Statsminister Stefan Löfvens regering har utlovat bilaterala lån till Ukraina på 100 miljoner dollar (cirka 850 miljoner kronor).
Utbetalningar av det svenska lånet förutsätter dock att Ukraina uppfyller reformkraven från IMF. Dessutom måste detaljerade lånevillkor spikas i förhandlingar mellan regeringarna i Stockholm och Kiev, varpå även riksdagen ska godkänna upplägget.
På Finansdepartementet uppges ambitionen vara att delutbetalningar av Ukraina-lånet ska kunna göras i början av 2017.
Källa: Finansdepartementet