På ena sidan i uppgörelsen står statens förhandlare HG Wessberg, som på regeringens uppdrag driver den så kallade Sverigeförhandlingen. Motparter är Stockholm stad, andra kommuner i regionen samt Stockholms läns landsting.
De flesta nya bostäder, cirka 48000, ska enligt uppgörelsen hamna längs en ny tunnelbanelinje som ska gå från Fridhemsplan till Älvsjö, via Liljeholmen.
- Det kommer att kompletteras i befintliga stadsdelar, säger Karin Wanngård (S), finansborgarråd i Stockholms stad, om bostadsbyggandet som står för dörren.
Partipolitik åt sidan
Irene Svenonius (M), finanslandstingsråd i Stockholms läns landsting, är likt Wanngård mycket positiv till uppgörelsen.
- Det här är en partsförhandling, mellan kommuner, landstinget och staten. Men i grunden är det också partier som finns bakom. Det känns väldigt, väldigt bra att vi kan lägga partipolitik åt sidan för att hela Stockholm ska utvecklas.
Kollektivtrafiksatsningarna ska projektstartas senast 2026 och till 2035 ska de 100000 nya bostäderna vara på plats.
- Detta är ett avgörande steg för Sverigeförhandlingen, säger Wessberg.
Nationell plan
Han har till årsskiftet på sig att lämna över ett slutbetänkande, som tillsammans med Trafikverkets åtgärdsplan kommer ligga till grund för regeringens beslut om en nationell plan 2018.
I Sverigeförhandlingen ingår även de omstridda planerna på att bygga ut den svenska höghastighetsbanan för tåg. Infrastrukturminister Anna Johansson (S) tror på en etappvis väg framåt på det spåret, även om flera oppositionspartier i riksdagen, däribland Moderaterna, vill stoppa projektet.
- Nästa etapp på höghastighetsbanan blir Lund-Hässleholm. Den är finansierad inom ramen för nästa nationella plan för åren 2018-2029 på totalt 622 miljarder.
Ska godkännas av riksdagen
Hon tillägger att hon inte ser Wessbergs uppgörelser, likt den som nu träffats med Stockholmsregionen, som några absoluta åtaganden från statens sida.
- Det här är ett förhandlingsresultat som ska ligga till grund för en fortsatt planering.
Nästa steg för Wessberg blir nu att ta fram en utbyggnadsstrategi för höghastighetsbanan i sommar. Det ska inför slutbetänkandet i december bland annat även träffas uppgörelser med Göteborg och Malmö samt kring förbindelsen Helsingborg–Helsingör.
Förslaget om att höja trängselskatten i Stockholm, vilket ska dra in 7,5 miljarder, är i slutändan något som måste godkännas av riksdagen.
- Men jag kan inte riktigt se några problem med detta. Så länge man håller sig till att trängselskatten ska styras av trafikbehov och att pengarna som kommer in ska återinvesteras i Stockholm så finns det acceptans, säger Wessberg.
Fakta: Investeringar för totalt 30 miljarder
Fyra kollektivtrafikprojekt ingår i ett nytt infrastrukturpaket som planeras för Stockholmsregion. En ny tunnelbanesträcka Älvsjö-Fridhemsplan med sex stationer är prioriterad. Stockholms stad ska bygga 48000 bostäder runt denna. Därtill planeras ytterligare drygt 50000 nya bostäder runt en föreslagen utbyggnad av Spårväg syd, mellan Flemingsberg och Älvsjö, en förlängning av Roslagsbanan in till T-centralen samt en ny tunnelbanestation vid Hagalund i Solna.
Räknar man in kostnader för fordon och depåbyggen på omkring fem miljarder, som Stockholms läns landsting ska stå för, uppgår den totala investeringskostnaden till 30,2 miljarder kronor. Uppgörelsen säger att staten ska stå för 63 procent av de drygt 25 miljarder de fyra kollektivtrafikprojekten beräknas gå på. Statens förhandlare planerar bland annat att dra in 7,5 miljarder med hjälp av höjda trängselskatter.
Planen är att till 2020 höja den högsta trängselavgiften med 10 kronor till 45 kronor per passage under årets högtrafikmånader. Dessutom ska trängselskatt börja tas ut en halvtimme tidigare på morgonen, det vill säga redan från klockan 06.00. Därtill föreslås att avgifter ska tas ut under den tidigare avgiftsfria första veckan i juli.
Källa: Sverigeförhandlingen