– Vi jobbar mot att våra butiker ska vara en del av den ordinariedetaljhandeln.Det finns en storefterfrågan och våra kundgrupperökar, säger Sandro D’Errico som ärföreningschefpå Emmaus Björkå.
Han tar fram telefonen och visarbilder från organisationens nya butiki centrala Malmö. Allt från kassortill klädupphängning ser ut somvilken H&M-butik som helst.Myrornas butik vid Järntorgetsträvar också efter att likna en “vanlig”butik och sorterar sina plagg eftersort, färg och prisnivå.
– Myrorna ska inte kännas somen loppis. Vi jobbar för att få in butikeri gallerior. Syns vi där folk ärblir det också lättare att lämna inkläder, sägerbutikschef AlessandroDetassis.
Återanvänder textilier
De olika kedjorna ser sig inte somkonkurrenter eftersom de strävarmot samma mål.Spara på naturresurser genom attåteranvända textilier är ett. Genomsnittssvenskenslänger 7,5 kilo kläderi hushållssoporna varje år. 60procent av plaggen hade kunnatåteranvändas.
Naturvårdsverket föreslog förraåret ett lagkrav på att sortera uttextilier från annat avfall på sammasätt som plast och kartong samlasin i dag. Målet är att mängden textiliersom slängs i hushållssopornaska minska med 60 procent framtill 2025.Förslaget har inte gått igenom,men Sandro D’Errico ser ändå ettstörre intresse för insamling.
– Kommuner kontaktar oss istörre utsträckning i dag. Man villfår bort de oseriösa insamlingsaktörerna.Vi har även börjat medfastighetsnära insamling, det skavara lika enkelt att lämna in textiliertill återanvändning som att källsorteraplast och kartong, säger SandroD’Errico.
23 ton textilier perdag
Svinnet till trots har butikerna inga problem att fylla hyllorna. 2014fick Myrorna in 21 ton textilier perdag, siffran 2016 var 23 ton, varav70 procent hamnade i butikerna.
– Vi sätter pris efter kvalitet, skickoch design. En hög insamling göratt vi kan höja kvalitén på klädernasom väljs ut, vilket i sig kan höja prisetpå plagget lite grann. Men fårvi in många plagg av samma typsänker det snarare priset eftersomäven unikheten spelar roll, sägerAlessandro Detassis.
Under 2000-talet har secondhandkedjornaskundkrets breddats.Förut var det personer med sämreekonomi som letade upp butikerna,i dag finns inte den gränsen.
– Kunderna tycker olika sakerär viktigt. Många yngre handlarsecondhand för miljöns skull, sägerAlessandro Detassis.
Några kvarter från Myrorna vidJärntorget in mot centrum liggerRagtime Herr. Ägaren ElisabethSöderbomhar nischat sig motmärkeskläderför män.
– För 20 år sedan bad kunden omatt få kläderna i en annan påse. I dagär det socialt accepterat bland killaratt handla begagnat, säger hon.Kunderna lämnar in kläder tillbutiken och får del av vinsten närplagget säljs. Elisabeth Söderbomhar inga problem att få in tillräckligtmed varor, även om köp- ochsäljsajter tagit en del av marknadenför de finaste plaggen.
Ingen konkurrens
Myrorna och Emmaus Björkåmärker ingen konkurrens från köpochsäljsajter. Hur kläder återvinnsi framtiden kommer att påverkadem mer.
– Secondhandrörelsen är beroendeav givare. Ren återvinningi stället för återbruk påverkar miljön,secondhandmarknaden, dessarbetstillfällen, arbetsträning ochbiståndsprojekt negativt, sägerSandro D’Errico.
Kunders köpmönster är ett hotmot kedjor som är beroende avplagg med hög kvalitet. Det är någotBeyond Retro märker av.
– Vi drabbas av fast fashion.Många köper nya billiga plagg ofta,det återspeglar vad vi kan samla inoch sälja vidare, säger butikschefSophia Åkermark.
Hon visar runt bland affärens urval,stickade tröjor som lockar ungamed retrostil. Jeans för de äldre somvill ha “kvalitet från förr”. Placeringeni en central galleria gör attbutiken lockar fler kunder.
– Personer som inte handlar begagnatannars kommer in och blirpositivt överraskade, säger hon ochvälkomnar butiker med liknandekoncept till gallerian.
– Med fler aktörer på sammaställe går folk till området för att devet att här finns det bra secondhand, säger hon.
