En egen gård verkar vara drömmen för många, men som vanligt när det handlar om stora investeringar blir rådet: Tänk efter före! Arkivbild från Roslagen.
En egen gård verkar vara drömmen för många, men som vanligt när det handlar om stora investeringar blir rådet: Tänk efter före! Arkivbild från Roslagen.

Egen gård dröm för många

Omkring 3 600 gårdar säljs varje år i Sverige. Allt fler kvinnliga köpare och en yngre generation som vill byta storstad mot lantliv är tydliga trender, enligt expert.

ANNONS
|

Prisutvecklingen de senaste decennierna har gjort att många blivit mångmiljonärer bara genom att äga sina bostäder. Även om marknaden just nu dippat räcker det att sälja en liten etta innanför Stockholms tullar för att köpa en gård i norra Uppland med 35 hektar skog, betesmark och byggnader.

Varje år tar 3600 personer steget att bli gårdsägare. Större delen är gårdar där verksamheten lagts ned och där åkerarealen sålts separat. Kvar finns en gård med bostadshus, ladugård, lite närliggande ängsmark och skog.

Enligt statistiken är den typiske köparen en medelålders man från en storstad som gör slag i saken och investerar i en gård. Men även andra typer av köpare har börjat intressera sig för den här marknaden.

ANNONS

Yngre generation

- En trend vi ser är att det är en yngre generation som väger boendet i storstaden mot något annat och ser att man på en gård får ganska mycket livskvalitet för pengarna. Det är också allt fler som fått en god ekonomi och drömmer om att äga och bruka en egen bit av Sverige. säger Johan Freij, chef för affärsområdet Skog och Lantbruk på Danske Bank.

Många av lantbruken som säljs varje år är mer eller mindre renodlade skogsfastigheter och där ser kanske köparna en aning mer på ekonomi än livskvalitet. Vad som sticker ut i den statistiken är att 38 procent av dagens skogsägare är kvinnor, och andelen ökar.

Hopp om värdeökning

Längtan tillbaka till myllan verkar vara något typiskt svenskt och nästan kopplat till vårt dna, enligt Johan Freij.

- Vi är unika, möjligtvis tillsammans med finländarna, när det kommer till gårdsägande. Att bruka något eget, att promenera i sin egen skog, är drömmen för många. Men man ska inte sticka under stol med att en annan drivkraft är förhoppningen om att gården ska öka i värde.

ANNONS

Men allt är inte rosenröd romantik när det kommer till gårdsköp. Är man två om köpet och inte både pratat och tänkt igenom det hela så kan det sluta med elände.

- Det handlar om att göra vad jag kallar en livskalkyl och man måste kunna se sin partner i ögonen både före och efter köpet. Att köpa en gård inkluderar både hjärta och hjärna. Under min tid som mäklare hände det att en av köparna satt kvar i bilen under visningen och då visste jag att de inte gjort livskalkylen.

TT

Fakta: Tre kalkyler före gårdsköp

Livskalkylen. Varför vill ni köpa en gård? Var ska den ligga och vad ska den användas till. Hur mycket är ni beredda att investera? Är ni helt överens?

Ekonomisk kalkyl. Hänger delvis ihop med livskalkylen. Vad kommer renovering och underhåll att kosta? Vad kan eventuell skog ge för intäkter? Ta experthjälp för beräkning och lita inte fullständigt på prospektet. Försök se gårdens potential. Det är ofta lättare att få bygglov på lantbruksfastigheter än på vanliga fastigheter.

Skattekalkylen. Som gårdsägare blir ni näringsidkare. Lägg tid på att lära er vad det innebär.

Källa: Danske Bank

ANNONS