Inför mellanårsvalet tydde opinionsmätningarna och den historiska visdomen på att republikanerna skulle få betydande framgångar och att demokraterna skulle förlora stort. Men så blev det inte. Sammanräkningarna pågår fortfarande men demokraterna har redan säkrat majoriteten i senaten med vicepresident Kamala Harris utslagsröst. Omvalet i Georgia den 6 december kan ge ytterligare en plats. I representanthuset krävs 218 platser för majoritet och här ser republikanerna ut att få en liten övervikt.
Donald Trump är inte längre intresserad av mellanårsvalet utan istället upptagen av hur han skall hantera sin egen framtid. På tisdag har han utlovat ett viktigt besked och antas meddela att han ställer upp i presidentvalet igen 2024.Istället för att rida på en republikansk framgångsvåg i mellanårsvalet får han satsa på sitt gamla mantra att han är frälsaren som skall göra USA stort igen.
Men det svänger fort i politiken. Och även trogna uppställare i konservativa tv-kanalen Fox börjar svaja betänkligt. Trump har funnits med i tre dåliga val på raken för republikanerna. i mellanårsvalet 2018, då Trump var president, gjorde partiet en nettoförlust på 40 platser i representanthuset och demokraterna fick majoritet. I senaten blev det 50-50 och republikanerna behöll kontrollen tack vare vicepresidentens utslagsröst. I presidentvalet 2020 förlorade Trump. Och i årets mellanårsval gick det också sämre än förväntat.
Att Trump skulle kasta in handduken och därmed släppa fram DeSantis är inte troligt.
Blickarna riktas därför mot en ny republikansk stjärna utan Trumps förluststämpel, men med mycket av trumpismen i det politiska budskapet. Ron DeSantis vann sitt omval som Floridas guvernör med god marginal, han segrade dessutom i alla kongressdistrikt i delstaten. Florida är ofta med och avgör presidentval och tills nyligen låg Donald Trump – som numera är skriven i Florida – väl till som republikanskt toppnamn.
Men med DeSantis klara seger och uppenbara förmåga att samla väljare är det inte lika säkert längre att partiets väljare tycker att Trump är framtidsnamnet att satsa på. Trump har fastnat i sitt felaktiga påstående att han berövats presidentskapet på valfusk medan DeSantis framstår som en vinnare.
Att Trump skulle kasta in handduken och därmed släppa fram DeSantis är inte troligt. Trump anser att han gjort DeSantis ovärderliga tjänster genom att ställa sig bakom hans kandidatur till guvernör första gången och att rösta på honom i detta andra val. DeSantis anser inte att han har något att tacka för. Gentjänsten kommer aldrig att vara att han ställer sig åt sidan för att Trump skall få chansen att kandera ännu en gång.
DeSantis är ung, 44 år, och välutbildad på prestigeuniversiteten Yale och Harvard. Han har en mer resonerade och försiktig ton än Trump och stöter på det sättet inte bort de mer moderata republikanerna som inte vill förknippas med den vulgaritet som Trump står för och inte heller det irrationella presidentskapet.
Biden framhåller att han känner Xi sedan länge.
DeSantis är däremot ingen moderat republikan politiskt. Han driver frågor om kraftiga skattesänkningar, motsätter sig abort och att hbtqi-frågor får nämnas i skolorna, vägrar covid-restriktioner med vaccinationer och munskydd, har utnämnt USA:s främste smittskyddsläkare Anthony Fauci till fiende, vill förstärka gränsbevakningen och ser till att immigranter som ännu inte fått sina ärenden behandlade flygs till liberala delstater i norr som New York och Massachusetts.
Donald Trump har insett att DeSantis kan bli en farlig utmanare och kallar honom skenhelig.
DeSantis kan, som omvald guvernör, ligga lågt närmare ett år med sina presidentambitioner samtidigt som Donald Trump riskerar att köra sönder sig inför primärvalen som inleds i februari 2024. Då kan även andra republikaner, som inte räds en försvagad Trump, vara på banan.
Samtidigt är Joe Biden påtagligt pånyttfödd sedan partiet hållit kvar sin övervikt i senaten och verkar förlora mindre än förväntat i representanthuset. Hans besked är att han tänker meddela om han ställer upp till omval efter jul-och nyårshelgerna. Även om svaret är ja då kan han komma att ändra sig, men knappast förrän precis inför primärvalen för att slippa riskera att uppfattas som en redan nu helt förbrukad president.
Istället är det som en tungviktare internationellt som han vill framtona med mötet på Bali med Kinas president Xi Jinping på måndagen. Biden framhåller att han känner Xi sedan länge. De möttes redan när Biden var senator och Xi klättrade inom partihierarkin och även under de åtta år då Biden var Barack Obamas vicepresident och Xi tog de sista stegen upp mot toppen.
– Jag kan det här, försäkrade Biden vid det just avslutade mötet med sydasiatiska länder, ASEAN, i Kambodja. Och jag är stark och målmedveten.
LÄS MER:Vallokalerna öppna i USA – stämningar mot valet redan inlämnade
LÄS MER:Trumps skugga över superjämna valet
LÄS MER:Demokraterna oväntat starka – oklart vilka som vinner senaten
