Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Människor samlades utanför Högsta Domstolen efter beskedet om Ruth Bader Ginsburgs död.

Britt-Marie Mattsson: Donald Trump agerar snabbt efter Ruth Bader Ginsburgs död

Hennes sista önskan var tydligt. Utse min efterträdare i Högsta Domstolen först efter valet. Men Ruth Bader Ginsburg hörsammas inte. Bara timmar efter hennes död agerar Donald Trump.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Ruth Bader Ginsburg var en av HD:s nio domare, hon var den andra kvinnan i USA:s historia som utnämnts till domstolen. Det går knappast att övervärdera hennes betydelse för kampen för kvinnors och hbtq-personers rättigheter. Även de som inte delar hennes liberala värderingar är överens om att hon med djup kunskap, medmänsklighet, rättvisepatos, envetenhet och vilja av stål var med om att förändra USA:s lagstiftning radikalt.

Det var Jimmy Carter som under sin presidenttid utnämnde henne till en hög juridisk post och Bill Clinton som därefter nominerade henne till domare i HD. Då hade hon sedan länge uppmärksammats för att driva frågor som rörde kvinnors rättigheter.

Tuff tid på universitetet

Ruth Bader Ginsburg utbildade sig till jurist på de amerikanska prestigeuniversiteten, men mindes senare de åren som tuffa för en kvinnlig student. Både manliga lärare och studenter var ovana vid en briljant ung kvinna och gjorde sitt bästa för att trycka ned henne. Men hennes man Martin Ginsburg stod tidigt vid hennes sida, uppmuntrade och stöttade hennes karriär. Hon sade att deras äktenskap betytt mycket, hans stöd var ovärderligt i en manligt dominerad juristvärld. Hon var också hans viktigaste stöd då han drabbades av svår sjukdom i början av deras äktenskap och då hon ensam tog hand om de två små barnen och vårdade honom. Martin Ginsburg dog för tio år sedan.

Bader Ginsburg hade ett starkt band till Sverige genom sitt tidigare samarbete med forskare på Lunds Universitet. Hon lärde sig svenska, blev hedersdoktor vid universitetet och behöll kontakten hela livet.

Ikonstatus i populärkulturen

Det var på senare år som Bader Ginsburg fick ikonstatus sedan hennes målmedvetna och långa arbete uppmärksammats också i populärkulturen. Bader Ginsburg hade ett stort musikintresse och när hon i Washington kom till konserter i Kennedycentret fick hon ofta starkare applåder än de som framträdde på scenen, trots att hon alltid försökte att inte väcka uppmärksamhet.

Ruth Bader Ginsburg talade på Georgetowns universitet i Washington i februari 2020. Bild: Patrick Semansky
Ruth Bader Ginsburg talade på Georgetowns universitet i Washington i februari 2020. Bild: Patrick Semansky

Bader Ginsburg blev 87 år. Hon styrketränade ända upp i 85-årsåldern men hade de sista åren allvarliga hälsoproblem. Varje gång nyheten kom att hon förts till sjukhus samlades människor utanför Högsta Domstolen och höll upp plakat med texten ”Stay Alive”. Att hon höll sig vid liv sågs som garanten för att Donald Trump inte skulle kunna svänga Högsta Domstolen ytterligare i konservativ riktning.

Trump har med de två nya domarna under sin presidenttid – Neil Gorsuch och Brett Kavanaugh – förändrat balansen till fem mot fyra i konservativ riktning. Med ytterligare en konservativ domare i HD kommer domstolen för lång tid framöver att ha en kraftig dominans av domare på högerkanten. Domarna utses på livstid.

Allt mer politik i Högsta Domstolen

Tanken är egentligen att HD skall stå över det politiska, men med ett kraftigt ideologiskt polariserat USA har utnämningarna blivit alltmer politiska. Den viktigaste frågan är aborträtten – som blir en slags portalfråga för alla andra frågor som kan sorteras in under det vidare begreppet ” värderingar” – och här har konservativa aktivister länge agerat för att förändra i HD för att urholka aborträtten.

När den konservative domaren Antonin Scalia dog i februari 2016 nominerade Barack Obama som president en ny mer liberal domare. Det satte sig republikanerna i senaten (som godkänner presidentens val) emot med hänvisning att det bara var nio månader kvar till presidentvalet och att den nyvalde presidenten skulle få avgöra. Obama tvingades dra tillbaka sitt val. Nu är tonläget ett annat från republikanskt håll. Majoritetsledaren i senaten, Mitch McConnell, vill driva igenom en ny domare redan före presidentvalet i början av november. Donald Trump är också beredd att nominera en ny domare.

Anledningen till brådskan är att republikanerna riskerar att förlora sin majoritet i senaten i kongressvalet som hålls samtidigt som presidentvalet. Det är också osäkert om Trump vinner sitt omval. Det är först den 20 januari som en ny president tillträder och den nyvalda senaten samlas också i januari.

Joe Biden och demokraterna motsätter sig republikanernas försök och en hård strid om ny domare i HD väntas mitt under valkampanjen.