Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

1/4

Jan Höglund: Det krävs för att stoppa våldet i Myanmar

Efter ett blodigt och våldsamt dygn följde nya protester i Myanmar. Demonstranterna viker inte för hot och risker. Omvärlden kan stoppa våldet, men inte enbart väst.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Filmer på hur militär och polis brutalt misshandlar män och kvinnor har väckt förstämning och chock. Fördömandena är skarpa. FN:s högkommissionär för mänskliga rättigheter Michelle Bachelet uppmanar säkerhetsstyrkorna att "stoppa deras onda motgrepp mot fredliga demonstranter". USA:s utrikesdepartement kallar det frånstötande. Frankrikes president Emmanuel Macron kräver ett omedelbart slut på våldet.

Minst 38 personer omkom på onsdagen när vapen avlossades in i folkmassor under den hittills blodigaste dagen av protester. Ett av offren var Kyal Sin, känd som Angel, Ängel på svenska. Hon hade på sig en t-shirt med orden "Allt kommer att vara OK" när hon sköts ihjäl. Hon hyllas på sociala medier.

På torsdagen samlades människor till begravningen av 19-åringen. Även från landets största stad Rangoon rapporterades protester mot militären, som uppenbarligen inte längre skyr några medel för att återställa ordningen.

LÄS MER: Myanmars polis anklagas för övervåld – utbildades av EU

Folkvalda sattes i husarrest

Generalerna tog över makten helt i en kupp förra månaden och folkvalda ledare som Aung San Suu Kyi sattes i husarrest, anklagad för att olagligt ha fört in handhållen utrustning för kommunikation, senare även för uppvigling.

Med kuppen är det i varje fall för denna gång slut på den redan sköra demokratiprocessen i landet. Folkets öde ligger åter i händerna på militärer som historiskt aldrig har dragit sig för våld.

Enligt AP hade barrikader byggts av däck, tegelsten, sandsäckar och annat som fanns till hands i San Chaung, området som i Rangoon är tätt på restauranger och barer och där demonstranter har mött upp så gott som varje dag de senaste veckorna. Bilder av juntaledaren Min Aung Hlaing hade klistrats fast för att avskräcka säkerhetsstyrkornas från att trampa på honom.

– Gårdagen var fasansfull, ett förödande bevis på att militären i Myanmar inte har förändrats sedan 1962, citerades aktivisten Thinzar Shunlei Yi, som syftade på när juntastyret inleddes.

– Nu är det vår plikt att göra motstånd, fortsatte hon.

LÄS MER: Nya protester i Myanmar efter blodig onsdag

”Samarbete behövs mer än någonsin”

USA kommer att fortsätta med "kraftfulla åtgärder" mot Myanmars myndigheter, enligt nye utrikesministern Antony Blinken. På onsdagen beskrev han sin diplomatiska linje i ett första stort tal. En bestående princip, framhöll han, är att länder behöver samarbeta nu mer än någonsin.

Samtidigt, fortsatte han, får vi inte göra det lättare för motståndare och konkurrenter som Ryssland och Kina, ”som tar alla möjligheter att så tvivel om styrkan i vår demokrati”.

Det största geopolitiska testet under 2000-talet blir USA:s förhållande till Kina, enligt Blinken:

”Flera länder ger oss allvarliga utmaningar, inklusive Ryssland, Iran, Nordkorea. Och det finns allvarliga kriser vi måste hantera, även i Jemen, Etiopien och Burma (Myanmar). Men utmaningen från Kina är annorlunda. Kina är det enda landet med ekonomisk, diplomatisk, militär och teknisk makt som på allvar utmanar det stabila och öppna internationella systemet...”

Enpartistaten Kina har ekonomiska och strategiska intressen i Myanmar. Militären är en pålitlig partner och garant mot samhällsomvandlingar. Inget tyder på att Kina skulle ingripa till förmån för demokratirörelsen, lika lite som Ryssland. Ändå är det vad som kunde stoppa våldet, att stormakterna agerade tillsammans.

Det är tyvärr en dyster profetia för utvecklingen de kommande veckorna.