Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Bild: Meli Pettersson Ellafi

Arne Larsson: Demokraterna den stora vinnaren efter budgetkaoset

För alliansen slutade budgetmötet i ett bakslag. Men frågan är om inte Socialdemokraterna riskerar att bli de riktigt stora förlorarna – trots att de fick igenom kravet om återremiss. Helt nöjda med måndagens möte kan bara Demokraterna vara.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Nästa onsdag ska kommunfullmäktige samlas igen, för ett nytt möte om stadens budget för 2020. Men vad ska hända fram till dess? Ingen vet riktigt.

Det var Demokraterna och Socialdemokraterna som krävde en återremiss. Demokraternas argument var att det inte gick att släppa igenom neddragningarna inom skolan. På den punkten har alliansen redan gett med sig och Demokraterna verkade ärligt talat ganska nöjda när mötet bröts i förtid strax efter lunch.

De kan därmed tryggt kora sig till vinnare och släppa fram budgeten nästa onsdag.

Men Socialdemokraterna? Förutom skolan verkade planerna på att ombilda hyresrätter till bostadsrätter och att lägga ut bamba och städning på entreprenad skava mest. "Ett systemskifte" enligt Socialdemokraterna. De anförde också något mer diffusa argument som att Alliansens inte förankrat sin budget på förhand.

LÄS MER: Budgetdebatten avbröts – beslut skjuts på framtiden

Ett bakslag för alliansen

Det är förstås ett bakslag för Alliansen att lägga fram en budget som inte får fullmäktiges stöd.

Och det är lätt att begripa vissa invändningar mot budgeten. Som att alliansen väljer att skära ned rakt över, med exakt lika mycket i alla verksamheter – vilket ju blir effekten när man ger 1,5 procent mer till alla nämnder samtidigt som man vet att kostnaderna väntas öka med 2,7 procent.

Att den som längtat i 24 år på att få ta över inte hunnit klura ut mer precisa prioriteringar än så kan tyckas märkligt. Att de dessutom visar ett bildspel där delar av nedskärningarna kallas för satsningar under sin budgetpresentation är förstås extra provocerande.

Men även om måndagens spektakel säkert gav en obehaglig påminnelse om vilket bräckligt styre de faktiskt är, så kan nog alliansen – när irritationen väl lagt sig – gå hem med känslan att det kommer att ordna sig om en dryg vecka.

Attenius hårt ansatt

Under debatten blev Socialdemokraternas gruppledare Jonas Attenius ansatt från alla håll. Han fick kritik från vänster: om han nu var så emot alliansbudgeten, varför hade han vägrat förhandla med de rödgrönrosa? Dörren hade ju stått öppen.

Han fick kritik från höger: Socialdemokraterna, om några, borde väl veta hur en budgetprocess såg ut. Hur kunde han komma med krav om återremiss fem i tolv? Och vad ville han ens?

Ja, han fick till och med några slängar av Martin Wannholt: om skolan var de överens, men i övrigt får Socialdemokraterna svara för sig själva.

Två dåliga alternativ

Efterhand blev det hela ganska tydligt. Medan Demokraterna fått sin vilja igenom stod Socialdemokraterna ensamma kvar och stampade i mitten.

En minoritetsåterremiss är ett vapen som bara kan användas en gång. Nästa gång måste en budget röstas fram.

Alliansen kommer förstås lyssna och prata. Samtidigt är de väl medvetna om att de fortfarande är det största budgetalternativet. Så mycket mer än kosmetiska ändringar kommer man heller inte hinna med.

Och oavsett hur illa Socialdemokraterna tycker om alliansens budget så har partiet i praktiken bara ett alternativ till att släppa fram den – nämligen att rösta på den rödgrönrosa budget de hårdnackat tackat nej till att medverka till.

Frågan är om det är mer attraktivt.