Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Bild - 1
Alla bergtunnlar läcker in grundvatten under byggnadstiden och de flesta även efter denna period, om man inte gjuter in tunneln med betong. Läckaget leder till skadliga sättningar, skriver debattören.

Västlänken kan utlösa stora sättningsskador

Att bygga täta bergtunnlar har hittills inte någon lyckats med. Det finns därför all anledning för berörda fastighetsägare att noggrant dokumentera sättningar och sänkningar av grundvattennivån i spåren av Västlänkens tunnelbygge, skriver grundläggningskonsult Wilhelm Delfs.

Nyligen hade GP nyhetsartiklar angående bygget av Västlänken och göteborgares berättigade oro över skador i form av sättningar i deras hus i Haga och Örgryte i centrala Göteborg. I artikeln förklarar Bo Lindgren på Trafikverket, att ambitionen är att man skall ”bygga tätt”, det vill säga inte påverka grundvattennivån och därmed undvika risken för sättningar. Man har också påbörjat mätningar av grundvattennivåerna.

 

Ingen har uppnått detta mål

I modern tid har alla påbörjade tunnelarbeten haft kriteriet att bergtunnlar skall vara ”täta”, utan grundvatteninträngning, men ingen har uppnått detta mål. Alla bergtunnlar läcker in grundvatten under byggnadstiden och de flesta även efter denna period, om man inte gjuter in tunneln med betong. Även djupa schakter i berg eller med stålspont läcker in grundvatten under byggnadstiden. Även så små mängder inläckande vatten, att det inte ens är synbart en sommardag, får utanförliggande grundvatten att sjunka, dels i de övre grundvattennivåerna, men främst i det undre friktionslagret mellan lera och berg. Detta vattenlager töms ganska snabbt, varefter ett undertryck skapas som sakta dränerar ut ovanliggande lerlagers grundvatten. Följden blir en komprimering av de övre lerlagren med åtföljande skadliga sättningar som följd.

Trafikverket pekar på att man har så goda erfarenheter från bygget av Götatunneln och att man ”lärt så mycket därifrån”, men den tunneln har helt andra förutsättningar gällande grundvattensänkningar i form av stora uppfyllnader i undergrunden med genomsläppligt material samt närheten till djupa vattendrag som fyller på grundvattensänkningar. Detta förhållande föreligger inte i centrala Göteborg.

Kan inte åtgärda nivån

Med mätningar i nedsatta grundvattenrör samt främst portrycksmätare, som mäter grundvattennivån i leran, kan man konstatera om och var en grundvattensänkning ägt rum, och om sänkningen fortsätter, samt ”försöka” hitta läckaget. Men man kan inte åtgärda nivån på grundvattnet! Försök att fylla på det undre friktionslagret med kranvatten har inte fungerat, och att fylla på den övre nivån med bland annat påfyllning i infiltrationsanläggningar i källare på flerfamiljshus har stoppats, dels på grund av kostnaderna samt att kranvattnet för med sig syre till befintliga träpålar under husen med åtföljande nedbrytning av dessa. Man kan således bara avvakta om naturen själv, efter en lång tid, fyller på grundvattennivån om läckaget stoppas. I många fall återgår aldrig nivån till sitt ursprung, utan stannar kvar, med åtföljande sättningsskador.

Ett problem som inte har uppmärksammats vid en grundvattensänkning är skador på våra avloppsledningar i gator och fastigheter. Dessa ledningar är i allmänhet över 100 år gamla och i mycket dåligt skick i centrala staden. Många har redan gått sönder och läckt ut förorenat avloppsvatten i grundvattnet. Det är att notera att grundvattnet är klassat som ”matvara” och skyddat av miljöregler mot föroreningar. Sättningar i marken på grund av grundvattensänkningar kommer att resultera i mängder av ledningsbrott, som i många fall inte går att kontrollera, med åtföljande stora skador på befintliga träpålar under byggnader. Träpålar bryts nämligen ner av tränedbrytande bakterier, som finns i avloppsvatten även under grundvattennivån – anaerob biokorrosion – vilket projektledare för Västlänken tidigare sagt sig vara ovetande om!

Troligen höga kostnader

Kostnader för omläggning av ledningar samt grundförstärkning av byggnader inom de aktuella områdena blir troligen väldigt höga. Västlänkens projektledare Bo Larsson på Trafikverket lovar att fastighetsägare skall gå skadeslösa, ”om det påvisas att vår verksamhet åstadkommit någon typ av skada på fastigheten”. Sprängskador och sättningar intill arbetena kan naturligtvis hänföras dit, men sättningar och nedbrytning av träpålar på något avstånd från schakt- och tunnelarbetena kan ta lång tid att utlösa, säkerligen fem-tio år efter Västlänkens invigning.

Är det då Trafikverket som skall fastställa vart skadan skall hänföras, och vad blir svaret?

Skulle varmt rekommendera alla fastighetsägare att kontinuerligt själva svara för att avväga dubbar, mäta grundvattennivån samt ta vattenprover inom sina fastigheter, för att vara graderad mot eventuellt kommande rättsliga tvister. För de kommer!

Wilhelm Delfs

grundläggnings-konsult, tidigare regionchef för specialteknik inom konsultföretaget Kjessler & Mannerstråle AB, med bland annat bevarande av kulturfastigheter och deras grundläggningar i Göteborg och Europa, speciellt i Venedig under 1990-talet.

Sedan pensionering verksam som grundläggnings- expert åt bland andra Familjebostäder i Göteborg AB.

Bild - 2
Wilhelm Delfs.
Mest läst