Varför vi inte skulle kunna backa tillbaka till Förstärkningsalternativet är en gåta, skriver bland andra Theo Papaioannou (VV).
Varför vi inte skulle kunna backa tillbaka till Förstärkningsalternativet är en gåta, skriver bland andra Theo Papaioannou (VV).

Västlänken förblir en politisk fråga i höstens val

Västlänken förblir en politisk fråga i höstens val. Skälen är flera: ledande politikers förvirring och arrogans i frågan, att det enkelt går att genomföra det Västsvenska paketet utan Västlänken och att göteborgarna inte sett en enda lokal kollektivtrafiklösning i Göteborg sedan trängselskatten infördes, skriver Vägvalet.

ANNONS
|

Under de senaste veckorna har vi kunnat ta del av den granskning som Göteborgs-Posten genomfört gällande Västlänken. Den är grundligt utförd och visar tydligt på den förvirring och arrogans som finns hos både ledande politiker och tjänstemän. Framgångsfaktorn i alla projekt är hur väl idén är förankrad hos brukaren.

Vi kan snabbt rada upp ett antal punkter om varför Västlänken är dåligt förankrad:

l Ett parti startades redan 2010 som var emot trängselskatten och Västlänken då övriga partier gjort upp över blockgränserna och trodde att de skulle komma undan med det. Två gånger har Vägvalet röstats in i kommunfullmäktige och är på god väg mot sin tredje mandatperiod.

ANNONS
  1. Två folkomröstningar har efterfrågats varav en genomförts med resultatet att 57 procent av göteborgarna sa nej till trängselskatt och därmed till finansieringen av Västlänken.
  2. På Gustav Adolfs Torg står de enträgna Griniga gubbarna sedan valet 2014 och uppmanar politikerna att följa folkomröstningen.
  3. Enligt SOM-institutets senaste undersökning är 52 procent negativt inställda till Västlänken.
  4. Två stora demonstrationer med enligt Polisen 8 000 respektive minst 10 000 deltagare har genomförts. När demonstrerade så många göteborgare senast?
  5. Flera föreningar med olika inriktningar har skapats och gjort gemensam sak i att förklara att man inte vill ha Västlänken.
  6. Kommunfullmäktige har numera många besökare varje torsdag i månaden då politikerna sammanträder. När Vägvalet började var det folktomt på gården och läktaren.

Västlänken blir ju inte bättre förankrad när Trafikverkets kommunikatörer och dess högste tjänsteman, Bo Larsson, helt omdömeslöst i Göteborgs-Posten säger att det är ”Svårt att förklara för dem som inte begriper”. Ett helt fantastiskt citat som visar ordet arrogans dess rätta innebörd. För det är detta som alla förespråkare av Västlänken har som problem, att förklara vad nyttan med Västlänken faktiskt är.

Förakt för folkomröstningen. Johan Nyhus (S) och Jonas Ransgård (M) har i efterhand kommenterat att folkomröstningen aldrig borde ha genomförts. Har ni hört på maken? Nyhus som röstade nej och Ransgård som röstade ja till en folkomröstning anser att den aldrig borde ha genomförts. Innan folkomröstningen sa Nyhus till och med att det krävdes ett valdeltagande på ”en bit över 70 procent procent” för att den skulle beaktas vilket han ändå inte gjorde.

Lagstiftarens intention gällande av folket begärda folkomröstningar är att de ska släppas fram. Men som vanligt lever inte politiker upp till det som de beslutar och det skapar problem när de inte vill som folket. Miljöpartiet är de största hycklarna då de i sitt partiprogram uttryckligen skriver att folkomröstningar ska genomföras och följas. Både Ulf Kamne (MP) och Henrik Munck (fd MP) röstade emot att följa resultatet.

ANNONS

I början på 2015 motionerade Vägvalet ett tydligt förslag på hur man kunde göra om det Västsvenska paketet, skrota Västlänken och följa folkomröstningens resultat. Men det röstades ned av alla partier (S, V, MP, Fi, M, L och KD). Henrik Munck yrkade till och med för MP:s räkning att rösta ned vår begäran.

Gör om Västsvenska paketet utan Västlänken. I korta drag så innebar förslaget att man gör upp med de tre parterna som i princip inte bidrar med någon större andel till paketet. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) finansierar inte med en enda krona och kan därför enbart uteslutas från avtalsförhandlingen. Region Hallands och Västra Götalandsregionens ekonomiska bidrag har gått till de plattformsförlängningar och pendeltågsparkeringar med mera som genomförts för de nya pendeltågssträckorna. Det kan således ses som slutfört.

Göteborg stad tar sitt ansvar för det lokala vägnätet, det vill säga avstår från det statliga bidraget på två miljarder kronor till den nya Hisingsbron. Staten backar tillbaka till sitt statliga åtagande för järnvägen och genomför det så kallade Förstärkningsalternativet till Västlänken. Detta alternativ har minimal påverkan på staden och kostar hälften så mycket som Västlänken. Marieholmstunneln färdigställs och kostnaden tas av staten som alltid för statliga vägar. Den totala kostnaden minskar, regionerna slipper ytterligare utgifter, medborgarna slipper en orättfärdig skatt och staden behöver inte grävas sönder.

ANNONS

Fördyringar ska tas från andra projekt. Och detta bör ske snarast eftersom Trafikverket verkar tro att medel för icke genomförda projekt i Västsvenska paketet kan användas till fördyringar av Västlänken. Det är vad Anders Mikaelsson, koordinator för Västsvenska paketet vid Trafikverket sagt till Göteborgs-Posten:

”Skulle det ändå uppstå kostnadsförändringar ska detta balanseras inom det Västsvenska paketets totala budgetram om 34 miljarder kronor (2009 års prisnivå). Än så länge finns det enligt Anders Mikaelsson 4,3 miljarder kronor kvar som inte är utpekade för kommande behov. Han menar därmed att förändrade kostnader för Västlänken i så fall inte skulle behöva påverka andra projekt.”

I paketet finns alltså 4,3 miljarder som hålls på för att klara fördyringar till Västlänken. Är det därför vi inte sett en enda kollektivtrafiklösning lokalt i Göteborg sedan trängselskatten infördes?

Frågan är långt ifrån över och Västlänken förblir en politisk fråga i valet.

Theo Papaioannou (VV)

gruppledare Vägvalet

Claes Westberg (VV)

partiledare Vägvalet

Håkan Andersson (VV)

partisekreterare Vägvalet

ANNONS