Replik
Betyg i årskurs 4, 18/1
Om Helene Odenjung (L) menar allvar med att vilja höja kunskapsresultaten skulle hon inte motarbeta stärkandet av de elever som behöver allra mest stöd. Tidiga betyg sporrar elever med goda resultat. Det är bra, men får precis motsatt effekt för dem som behöver hjälp med motivationen att förbättra sig. Detta framgår tydligt både i den utvärdering som Skolverket nu gjort av betyg i år sex, men också i internationella studier.
Det är förödande för självbilden och en förfärande konsekvens för samhället när barn tidigt får negativa förväntningar på möjligheterna att klara skolan.
Tidiga betyg har dessutom visat sig skapa mer stress. Närmare åtta av tio lärare uppger i Skolverkets rapport att eleverna är mer stressade efter betygens införande. Stress riskerar slå ut lusten att lära i stället för sporra. Med bra kunskapsuppföljning och feedback från sina lärare kan behoven fångas upp i tid, utan att riskera en olycklig stämpel på barnet.
Mänskligare skola
Vi måste få en mer mänsklig skola. En skola med varm och professionell atmosfär, där varje elev blir sedd och får möjlighet att både nå målen i skolan och utveckla hela sin potential.
Eleverna har lättare att klara skolan om de känner sig trygga, får studiero och får god undervisning av välutbildade och inspirerande lärare. De behöver kontinuerlig och konstruktiv feedback på sin kunskapsutveckling. Just återkopplingen mellan lärare och elev påverkar starkt elevens framgång. Detta gäller generellt men är särskilt viktigt i tidiga åldrar. Det är då eleverna ska motiveras och se att ansträngning lönar sig. Denna kontinuerliga feedback är nödvändig för att lärarna ska kunna anpassa undervisningen efter elevernas behov.
Betyg ett förenklat mått
Betyg är dock ett förenklat mått på kunskapsnivån, som bara sätts en gång per år. Andra faktorer som är avgörande för att lyckas i skolan hamnar i skymundan, när fokus på betyg blir allenarådande. Att lägga oproportionerligt mycket lärarkraft på betygsättningen, innebär att mindre energi läggs på stöd och att maximera elevens utvecklingspotential. Feedback behövs i många fler nyanser än vad betygen återger. Detta är särskilt viktigt i de tidiga åren i skolan. Avgörande faktorer för framgång i skolan som studieteknik, ansträngning och närvaro överskuggas av betygens dominans.
Betyg ger inte någon återkoppling till elev eller föräldrar annat än vid betygstillfället i slutet av läsåret. Detta är inte rätt väg för att få en positiv utvecklingsprocess, och det missgynnar de elever som behöver mest hjälp med motivationen. Att få låga betyg i de lägre årskurserna upplevs av många som en utsortering och leder till uppgivenhet. Detta framgår också av Skolverkets utvärdering.
Destruktiva strategier
Vi är alla känsliga för rangordning och hamnar vi lågt i denna, skapar vi ofta destruktiva strategier. Det kan i värsta fall leda till att tidigt etablera en identitet i att skolan inte är ”min grej”, få svårigheter med motivation, börja skolka, eller bli rädd för att anta utmaningar som skulle få en att växa. Just dessa elever behöver allra mest stöd av skolan för att stärka sin egen motivation att uppnå målen.
Varje barn som faller utanför det vi kallar ett gott liv, är smärtsamt för individen och dess nära omgivning. Det är också en stor förlust för samhället, som går miste om en ung människas potential.
Betyg i tidiga åldrar är med andra ord ett trubbigt och för många ett kontraproduktivt verktyg för att stödja alla elevers lärande. Våra skolor behöver stärka arbetet med att utveckla de bedömningsstöd som redan finns och att öka systematiken i hur det återkopplas till elever, lärare, rektor och ledning. Detta är vad som krävs för att stimulera lärande hos alla, oavsett vilken nivå man ligger på.
Karin Pleijel (MP)
skolkommunalråd