Ni blundar för Västlänkens viktiga miljöfrågor

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

    <strong>Sven Simonson</strong>
    <br> 
    <br> ordförande Göteborgs Kultur- och Miljöarv
   </br></br>
Sven Simonson

ordförande Göteborgs Kultur- och Miljöarv

Västlänken kommer under detta år eller i början på 2017 prövas i miljödomstolen i Vänersborg. Denna prövning är ytterst väsentlig då den kan avgöra hela projektets genomförande.

Trafikverket har skickat in en ansökan till domstolen som i sin tur och i ett par omgångar önskat kompletteringar till denna. Sådana inkom till domstolen till och med september. Domstolen skall nu avgöra om man fått tillräckligt kvantitativt och kvalitativt underlag.

Föreningen Göteborgs kultur- och miljöarv (GKMA) har tagit del av korrespondensen mellan Trafikverket och domstolen. Föreningen har tidigare med framgång varit engagerad i prövningen av vindkraftsparken i Göteborgs skärgård liksom prövningen av Trafikverkets ansökan om att få använda Hake fjord som reservdeponi för lera från Marieholmstunneln och har således erfarenheter av vad som krävs för att få tillstånd.

ANNONS

Stora brister

Mot denna bakgrund är vi i föreningen mycket förundrade över de stora brister som finns i Trafikverkets ansökan och dess kompletteringar. På en rad punkter underlåter man att överhuvud taget ta upp viktiga frågeställningar, eller avser man att återkomma senare under projektets gång? Vad vi kan förstå omöjliggör detta en seriös miljöprövning vilket föreningen framfört i en skrivelse till domstolen.

Bland alla de obesvarade frågeställningarna är många av mycket väsentlig betydelse för Göteborgarna och deras miljö.

Västlänken förutsätter borttransportering av cirka tio miljoner ton sten och lera och inget sägs om hur dessa transporter ska ske. Uträknat på veckans alla arbetsdagar skulle detta innebära en transportlastbil var 17:e sekund när schakt- arbetena är som intensivast. Inget sägs i ansökan om var krossanläggning skall finnas eller var leran skall deponeras. I det senare fallet har flera platser varit aktuella men inga har funnits tillgängliga.

Stora risker för liten vinst

Till detta kommer stora mängder byggmaterial som måste till för själva byggandet och allt detta skall transporteras i Göteborgs centrala delar. Under hela byggperioden måste vidare delar av kollektivtrafiken läggas om eller tas bort med åtföljande miljökonsekvenser.

Inte minst under projektperioden är byggandet av tågtunneln, som passerar Vallgraven, förenad med stora risker. Det mycket djupa schakt, 30 meter djupt, som skall grävas för Hagastationen innebär en stor risk för vatteninträngning. Detta är inte heller belyst i ansökan.

ANNONS

Till detta kommer den begränsade kapaciteten (15 tåg i varje riktning per timma) som i verkligen kan uppnås med Västlänken vilket är ungefär så många som Centralstationen klarar av i dag. Nyttan med Västlänken blir härigenom ytterst liten och den expansion av regiontrafiken som man hoppas på kommer att tvinga fram helt andra lösningar inom en snar framtid.

Samhällsekonomiskt olönsamt

De stora miljöingrepp som Västlänken ger upphov till och den begränsade nytta länken har för såväl kollektivtrafiken i Göteborg och en framtida expansion av regiontrafiken gör att hela projektet är samhällsekonomiskt olönsamt. Enbart miljöingreppen gör hela projektet ytterst tveksamt inte minst därför att det utöver det ovan sagda också innehåller mycket stora osäkerheter.

Det är mot denna bakgrund som Föreningen Göteborgs Kultur och Miljöarv tillskrivit Miljödomstolen och pekat på ansökans allvarligaste brister.

Sven Simonson

ordförande Göteborgs Kultur- och Miljöarv

ANNONS