Hur många ska behöva dö denna gång?

Om hjälpinsatserna inte trappas upp till oöverträffade nivåer kommer situationen i Sydsudan att försämras och kosta ännu fler liv. Nu måste omvärlden agera, skriver FN:s fredsambassadör Haya Bint Al Hussein.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Vår behandling av världens hungrande lär inte beskrivas i sköna termer i framtidens historieböcker. Vi har tagit klivet in i 2000-talet med en serie svältepidemier i en värld som kasserar hundratals miljoner ton överbliven mat varje år. Denna gång har svälten drabbat Sydsudan, något som knappt omnämns i medierapporteringen.

Tyvärr är dagens massvält inte begränsad till Sydsudan. Nordöstra Nigeria, Somalia och Jemen står inför liknande hot. Omkring 22 miljoner barn i regionen är hungriga, sjuka och saknar hem, till stor del på grund av en förödande kombination av torka och konflikter.

Situationen i Sydsudan förvärras allt mer, trots en anmärkningsvärd insats från olika hjälporgan. De torftigare månaderna står för dörren och vi måste hitta ett sätt att fördubbla våra ansträngningar att ge dessa människor tillgång till livsnödvändigheter. Det kommer inte att bli lätt.

ANNONS

Svältläge har officiellt utlysts, vilket innebär att människor redan svälter ihjäl.

Jag tvivlar inte på att de olika hjälporganisationerna gör sitt yttersta under dessa svåra omständigheter. 79 hjälparbetare har redan mist livet under sina försök att förse sydsudanska familjer som är fast i inbördeskriget med mat och annan hjälp, men de svala reaktionerna från omvärlden på FN:s formella tillkännagivande om svält i regionen är en källa till stor oro.

Kanske har för många av oss blivit okänsliga inför konflikterna som har plågat Mellanöstern och stora delar av Afrika och det ofantliga mänskliga lidande som de för med sig. Det är sällan som det är de ansvariga för striderna som betalar med sina liv, och situationen i Sydsudan är inget undantag.

Här är det inte tal om några tvetydigheter. Det här är en katastrof som människan själv orsakat. FN:s viktigaste biståndsorgan och deras partner är eniga om att 4,9 miljoner människor, 40 procent av Sydsudans befolkning, är i trängande behov av mat och jordbrukshjälp.

Utan ytterligare hjälp kommer denna svåra livsmedelsbrist sannolikt att påverka 5,5 miljoner människor under de torraste perioderna i juli.

Uppskattningsvis 250 000 barn är redan mycket undernärda, med ytterligare 750 000 som direkt hotas av ett liknande öde.

ANNONS

Omkring 100 000 människor är direkt hotade av svält och ytterligare en miljon människor är på gränsen till svält.

Men inga siffror, hur obönhörliga de är, kan sätta ett ansikte på den oerhörda mänskliga tragedi som en svält för med sig: utmärglade och döende barn, undernärda mammor vars hjärtan brister när de ser sina barn tyna bort, hjälplösa pappor och makar som inte kan försörja sin familj.

Många familjer i Sydsudan har helt enkelt inte längre de resurser som krävs för att överleva. De är offren i dessa konflikter och de som drabbas hårdast av en ekonomi i kollaps, som har resulterat i en astronomisk inflation på 800 procent.

Landets landsbygd bygger på jordbruket, men även det har kollapsat. Odling av grödor har till största del övergivits. Lantbrukarna har förlorat sina djur och verktyg.

Traditionella marknader vacklar på grund av kritisk matbrist, konflikter och ekonomisk ruin.

Tillgången till mat, dricksvatten, sanitär utrustning och hälsovård hotas och det finns en stor risk för sjukdomsepidemier.

Jeremy Hopkins, en ledande representant i Sydsudan för FN:s barnfond UNICEF, varnar: ”Om dessa barn inte får hjälp snabbt kommer många av dem att dö.”

Världlivsmedelsprogrammets landschef, Joyce Luma, målar upp en lika oroväckande bild: ”Det finns gränser för hur mycket humanitära hjälpåtgärder kan uppnå utan meningsfull fred och säkerhet, både för hjälparbetare och de krisdrabbade personer som de är där för.”

ANNONS

FN:s organ och deras samarbetspartner har arbetat hårt för att hjälpa de utsatta, en uppgift som gjorts allt svårare sedan stridigheter bröt ut för mer än tre år sedan mellan Sudanesiska folkets befrielsearmé (SPLA), som stöder president Salva Kiir, och SPLM-IO (Sudan People’s Liberation Movement-in-Opposition), som är lojala mot förste vicepresident Riek Machar.

Humanitära grupper har organiserat hjälpinsatser på en imponerande skala och för det förtjänar de ett stort erkännande. Världslivsmedelsprogrammet har till exempel lyckats nå ut till 4 miljoner människor i Sydsudan under 2016 för att leverera mer än 265 000 ton mat och näringstillskott, samt absolut nödvändiga kontanter.

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation har delat ut akuta försörjningspaket till mer än 2,3 miljoner människor, så att de kan fiska eller plantera grönsaker. De har även vaccinerat mer än 6 miljoner djur för att minimera förlusten av boskap.

UNICEF stöttar 620 terapiprogram för öppen vård och 50 sjukhus för sluten vård i Sydsudan för att hjälpa fattiga barn.

Det är ingen tvekan om att insatserna från alla hjälporganisationer har gjort en verklig skillnad och räddat liv, samt förbättrat livsmedelsförsörjningen. Men ett formellt tillkännagivande om svält från FN är en plågsam kvittens på att, om hjälpinsatserna inte trappas upp ytterligare till oöverträffade nivåer, kommer situationen att försämras och kosta ännu fler liv.

ANNONS

Livsmedelskrisen i Sydsudan har aldrig tidigare varit så svår sedan stridigheterna inleddes. Situationen förvärras redan, och den osäkra livsmedelstillgången har nått aldrig tidigare skådade nivåer för hela befolkningen.

Utmaningen ligger i att säkert nå ut till de mest sårbara runt om i det krigshärjade landet. Under de kommande veckorna finns en avgörande lucka under torrperioden där de olika organisationerna måste försöka ligga steget före och i förväg leverera humanitär hjälp där det kommer att behövas. Frågan är om tillräckligt med resurser kan uppbringas för att insatserna ska lyckas.

Tyvärr blir resurserna som krävs för överlevnad ofta ett av målen för dessa stridigheter. Grödor och viktig infrastruktur, till och med sjukhus, kan utplånas helt av de stridande.

Kanske är det förutsägbart att det är områden med störst svårigheter när det gäller livsmedel och säkerhet som har de största problemen. Högre konfliktnivåer innebär ofrånkomligen förlorade försörjningsmöjligheter, tvingar fram befolkningsförflyttningar och destabiliserar traditionella marknader för nödvändiga varor, inklusive mat.

Det är inte bara utmanande att nå ut med humanitär hjälpa till personerna i dessa krigsdrabbade områden, det är också riskfyllt.

Centrala FN-organ har varnat för riskerna som ligger framför oss i denna norra del av Afrika söder om Sahara, och belyst behovet av ökade ansträngningar för att förhindra förlusten av fler liv.

ANNONS

Hur ska vi reagera? Världen står inför många problem, från stridare flyktingströmmar, där många riskerar sina liv i hopp om en bättre framtid, till effekterna av den globala uppvärmningen.

Jag förstår att regeringar har ett behov av att fokusera på inrikesfrågor, men vi kan inte vända ryggen åt dem som lider i Sydsudan och andra länder.

Vad kan vi göra? För det första kan regeringar finansiera FN:s insatser i Sydsudan och andra länder i fara. Privata donationer från USA, Storbritannien och EU till icke-statliga organisationer för att hjälpa östafrikanska länder har varit mycket positiva och visar att människor verkligen bryr sig. För det andra borde det inte vara godtyckligt att svara på massvält. I dagsläget kan FN:s medlemsländer finansiera eller ignorera en svält som de vill. Det finns ingen skyldighet att göra något. Vore det inte bättre om FN hade en organisation med övervakad bidragsfinansiering från FN-medlemmarna som kan bekosta omedelbara åtgärder när svält uppstår? Måste vi alltid låta bidragshatten gå runt medan människor svälter? För det tredje måste de större politiska makthavarna sätta mycket högt tryck på de stridande parterna i Sydsudan och andra krigsdrabbade områden för att öppna upp korridorer där hjälpresurser kan passera eller, ännu hellre, för att få striderna att upphöra helt och hållet.

ANNONS

Världen är full av problem men alltför ofta råder det brist på politisk vilja att hitta en lösning utan att tillgripa konflikt. Vi måste hitta den viljan i Sydsudan för att förhindra ett ännu större blodbad.

Hur många ska behöva dö denna gång? Vi vet att denna svältkatastrof kommer att leda till att oskyldiga kvinnor och barn dör först – det är sällan som soldaterna som orsakade den drabbas. Kommer antalet lik uppgå till tusentals eller miljontals? Klockan tickar.

Ska 2000-talet utmärkas av konflikter och svält? Det är upp till dig.

Haya Bint Al Hussein

FN:s fredsambassadör,

prinsessa av Jordanien

ANNONS