Tala klarspråk. Ska vi vara för centralisering av välfärds- och arbetsmarknadsfrågor till Bryssel eller ska vi värna den svenska modellen? skriver Gunnar Hökmark (M).
Tala klarspråk. Ska vi vara för centralisering av välfärds- och arbetsmarknadsfrågor till Bryssel eller ska vi värna den svenska modellen? skriver Gunnar Hökmark (M).

Ge besked, Stefan Löfven!

Efter Göteborgsmötet om EU:s sociala pelare är det nu dags för Stefan Löfven (S) att ge besked hur och om han tänker sätta stopp för en lagstiftning som hotar den svenska modellen, skriver Gunnar Hökmark (M).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Göteborgsmötet var på flera sätt en framgång. Europas politiska ledare kom till Sverige och Göteborg för att diskutera frågor som är viktiga för människors vardag. Den politiska inriktningen är däremot ett bakslag när regeringen genom symbolpolitik nu har öppnat dörren för att sociala frågor ska beslutas på EU-nivå.

I veckan presenterar Stefan Löfven (S) och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker en gemensam rapport om hur EU ska gå vidare med den sociala pelaren efter Göteborgsmötet. De konklusioner som Löfven och Juncker ska presentera och dra slutsatser av är inte en fråga om personligt tyckande för Sveriges statsminister utan ett viktigt dokument för EU:s framtid. Löfven bör därför ge besked hur och om han tänker sätta stopp för lagstiftning som hotar den svenska modellen.

ANNONS

Om regeringen ska vara drivande i att ge EU beslutsmakt över svensk välfärd och arbetsmarknad strider det mot den tidigare gemensamma svenska linjen. Det måste föregås av en klargörande debatt om politiska konsekvenser.

Inte EU:s sak

I Europa utformas välfärd, familjepolitik och arbetsmarknad bäst av medlemsstaterna själva. Så är också nuvarande fördrag utformat. Vi ska behandlas lika, men inte fatta beslut i Bryssel om lönenivåer i Rumänien, föräldraförsäkring i Sverige och arbetsmarknadsregler i Danmark. Ändå har Löfven öppnat dörren för en sådan utveckling. Det handlar dels om att förändra fördraget och dels om att utnyttja gråzonen mellan medlemsstaternas och unionens kompetenser.

EU-kommissionen vill se lagstiftning, medan flertalet medlemsländer värnar sitt självbestämmande över sociala frågor. Det har tidigare gällt även Sverige. Löfven kunde gå vidare med initiativet till en social pelare först när Liberalerna gav stöd till gemensam EU-lagstiftning. Samtidigt har regeringens företrädare frenetiskt förkunnat, i strid med tidigare uttalanden, att man trots allt är emot lagstiftning.

Ge tydligt besked!

Då missar man att EU är en legal union som bygger på just lagstiftning och inte på allmänt tyckande. Inom ramen för den sociala pelaren finns redan förslag om kvoterad föräldraförsäkring, regler om anställningsvillkor, kvotering i bolagsstyrelser och minimilöner, liksom EU-skatter. Därför räcker det inte med att i svensk debatt säga sig vara emot lagstiftning på EU-nivå. Debatten måste hanteras i EU.

ANNONS

Ska vi vara för centralisering av välfärds- och arbetsmarknadsfrågor till Bryssel eller ska vi värna den svenska modellen? Om detta bör Löfven ge besked innan han presenterar sina och Junckers slutsatser vid decembermötet.

Gunnar Hökmark (M)

Europaparlamentariker

ANNONS