Oacceptabelt. Dagligen finns det personal i skolan som får ta emot slag och sparkar, blir bitna och spottade på, skriver debattörerna. På bilden Värner Rydénskolan i Malmö där lärarfacken 2015 tog beslutet att stänga skolan efter våld och hot.
Oacceptabelt. Dagligen finns det personal i skolan som får ta emot slag och sparkar, blir bitna och spottade på, skriver debattörerna. På bilden Värner Rydénskolan i Malmö där lärarfacken 2015 tog beslutet att stänga skolan efter våld och hot.

Få stopp på allt hot och våld i skolan

Våldet i skolan eskalerar och exakt vad det beror på har ännu inte klarlagts. Vad som står klart är dock att alla i någon mening är förlorare. Nu krävs en handlingsplan och konkreta åtgärder för att komma till rätta med problemen, skriver bland andra Christina Rönn Orvinder, Lärarnas riksförbund.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Nyligen presenterades Arbetsmiljöverkets rapport om arbetsmiljön i den svenska skolan. Under tre år, 2013 – 2016, har man granskat 30 procent av landets 6 000 skolor. Nio av tio skolor har brister när det gäller det förebyggande arbetsmiljöarbetet, det saknas dokumentation, handlingsplaner och riskbedömningar. Dessa brister leder till att den fysiska och psykiska arbetsmiljön blir eftersatt. Detta tar sig uttryck i dålig fysisk arbetsmiljö, alltför stor arbetsbelastning, konflikter, hot och våld och kränkningar, som drabbar både personal och elever i skolan.

Dramatisk ökning

I Göteborg har vi som arbetar som huvudskyddsombud på Lärarnas Riksförbund uppmärksammat att hot, våld och kränkningar har ökat på ett dramatiskt sätt under det senaste året. Dagligen finns det personal i skolan som får ta emot slag och sparkar, blir bitna och spottade på. Lika vanligt är det med grova verbala kränkningar.

ANNONS

De kommunala skolorna i Göteborg har ett system att rapportera arbetsskador och tillbud som kallas Lisa, genom detta har vi kunnat ta del av de anmälningar som gjorts. Det som är anmärkningsvärt är att det framförallt är elever i låg- och mellanstadiet som står för en stor del av detta våld.

Nedan följer några exempel på vilka uttryck våldet kan ta sig. Att de som utsätts för, utövar och bevittnar våldet, alla i någon mening är förlorare, kan nog alla vara överens om.

  1. Lärare fick sparkar i nacken bakifrån från en elev och slag i huvudet, främst tinningen från en annan elev.
  2. Ett barn uppträder hotfullt och aggressivt gentemot andra barn. Läraren som stoppar barnet och får då ta emot slag, sparkar och bett.
  3. Personal blir utsatt för grova verbala sexuella kränkningar.
  4. Lärare får väldigt många slag mot ansikte, bröst och mage.
  5. Lärare får en sax upp mot ansiktet och när hen vänder sig om så klipper eleven sönder tröjan och hotar att klippa i ögat.
  6. Personal blir riven, spottad på och sparkad av elev.
  7. Lärare får sten kastad i ansiktet.
  8. Elev försöker klippa lärare i handen med en sax, kastar pennor och utdelar ett knytnävslag i magen.
  9. Personal blir slagen och får sparkar mot armar och rygg. Blir även kallad för hora, idiot, råtta med mera.

Hur många incidenter som aldrig rapporteras in kan vi bara gissa.

Hög personalomsättning

Vad som ligger bakom denna utveckling är oklart och ännu inte ordentligt undersökt. Nedan presenterar vi ett antal tänkbara förklaringar, säkert kan det finnas fler.

  1. På många skolor är personalomsättningen hög, många lärare är nya och många saknar också lärarbehörighet.
  2. Kravet på ämnesbehörighet har gjort att antalet lärare som en låg- och mellanstadieklass möter har ökat. På många skolor finns inte klassläraren kvar, i stället avlöser olika lärare varandra mellan lektionerna och ingen kan ta ett helhetsansvar för klassen.
  3. Tanken på att alla barn skall inkluderas i ordinarie klasser har ibland lett till att barn med stora behov har satts in i en klass utan att man gjort anpassningar eller sett till eleven får det stöd han/hon behöver.
  4. Många lärare känner sig osäkra på hur man kan markera gränser för sina elever. Det finns en oro att man ”tar i” för mycket och då riskerar att bli tillrättavisad av arbetsgivaren, eller till och med avstängd från arbetet.
  5. ”Lågaffektivt bemötande” har blivit något av ett mantra i skolans värld det senaste året. Denna metod har utvecklats i arbete med människor med ”problemskapande beteende”, ofta vårdtagare på olika institutioner. Det är oklart hur användbar denna metod är på ”vanliga” elever i skolan. När elever med olika svårigheter placeras i vanlig klass är det nödvändigt att det följer med resurser och kompetens. Den enskilde läraren skall inte behöva få höra att han/hon misslyckats med dessa elever, när det egentligen handlar om att huvudmannen (kommunen) som har ansvar för skolan har brustit i sitt ansvar med att ge särskilt stöd.

Svårt rekrytera nya lärare

I dag är bristen på utbildade lärare i Göteborgs skolor redan stor. Om Göteborg skall behålla och lyckas rekrytera nya lärare till de kommunala skolorna, måste vi komma tillrätta med problemen.

Politiker och tjänstemän med ansvar för skolan måste omgående göra en analys av läget, förslagsvis med hjälp av den Lisa-statistik som finns, och komma med en handlingsplan där man tar fram konkreta åtgärder för att få stopp på hot, våld och kränkningar som drabbar alla som är verksamma i skolan.

ANNONS

Christina Rönn Orvinder

Niklas Eriksson

Lennart Hellsborn

huvudskyddsombud, Lärarnas riksförbund

ANNONS