Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
sdlsyc1a791-nh

STUDIEVÄGLEDNING. Med en proaktiv, kontinuerlig och högkvalitativ vägledning som motverkar stereotypa och traditionella val kan studie- och yrkesvägledarna göra skillnad på riktigt, skriver debatörerna. Bild: HENRIK MONTGOMERY, TT

Fler studievägledare kan få fler att klara studentexamen

Var fjärde elev hoppar av gymnasiet och sällar sig till den grupp ungdomar som har mycket svårare än de som klarar studentexamen att få jobb i framtiden. För att förändra situationen krävs det att kommuner storsatsar på yrkes- och studievägledare, skriver bland andra Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

I och med ökade valmöjligheter, föränderlig arbetsmarknad och den ökande vikten av livslångt lärande har behovet och betydelsen av vägledning och studiers koppling till arbetsmarknaden ökat. Detta ställer stora krav på studie- och yrkesvägledningen i svensk skola. Givet detta är det oroväckande att alla elever i landet inte får den studie- och yrkesvägledning de har rätt till.

Dagens ungdomar ställs inför svåra beslut redan i grundskolan. Många har bristfälliga kunskaper om hur arbetsmarknaden fungerar och vilka utbildningar och yrken som finns. Att det finns ökade valmöjligheter är positivt – men det ökar också behovet av information och stöd. Det är därmed av yttersta vikt att samtliga elever får en överblick över alla de möjligheter som finns.

Allvarliga konsekvenser

Ändå saknas det bra förutsättningar på många skolor för en effektiv och kvalitativ vägledning. I dag är det många huvudmän som inte prioriterar att anställa kompetenta och utbildade studie- och yrkesvägledare och graden av vägledning varje elev får skiljer sig åt mellan olika kommuner och skolor. Detta får allvarliga konsekvenser för jobb och tillväxt i hela landet. Många elever ångrar sina val och missmatchen på arbetsmarknaden är bland de största inom OECD.

Gymnasieexamen har blivit en vattendelare på svensk arbetsmarknad. Utan fullföljd gymnasieutbildning är risken att hamna i utanförskap mycket stor. Ändå hoppar varje år var fjärde elev, cirka 30 000 ungdomar, av sina studier utan att nå gymnasieexamen. Det drabbar inte bara den enskilde, utan också hela samhället.

Lärarnas Riksförbund, som organiserar majoriteten av landets studie- och yrkesvägledare, har länge lyft fram vikten av att motverka felval som ofta leder till programbyten och studieavbrott i gymnasieskolan. Lärarnas Riksförbunds undersökning från 2015 visar att det finns flera kommuner där det går över tusen elever på varje vägledare. Genomsnittet i landet är så högt som 576 elever i årskurs 7-9 på varje studie- och yrkesvägledare. Och en del kommuner saknar nästan helt vägledning. Det duger inte!

Nu behöver regeringen ta initiativ till att stärka studie- och yrkesvägledningen i den svenska skolan. Yrkesutbildningsutredningen, som tillsattes med uppdrag att lämna förslag som stärker den gymnasiala yrkesutbildningens kvalitet och attraktivitet, föreslår i sitt slutbetänkande också en statlig utredning med uppdrag att utveckla studie- och yrkesvägledningen i grundskolan.

Utredningen behöver föreslå tydliga mål och riktlinjer för huvudmännen så att alla elever kan garanteras vägledning kontinuerligt genom skolans alla år. Studie- och yrkesvägledarutbildningen behöver ses över och vägledarnas kompetensutvecklingsmöjligheter garanteras. En sådan utredning behöver också ta ställning till skärpta behörighetskrav, så att det blir tydligt att vägledning ska ges av utbildade studie- och yrkesvägledare. Slutligen behövs det ett rimligt riktvärde för hur många elever en studie- och yrkesvägledare kan förväntas ge kvalitativt stöd till.

Både Centerpartiet och Lärarnas Riksförbund kräver av huvudmännen en rejäl upprustning av studie- och yrkesvägledning. Det räcker inte att det enda som erbjuds, i bästa fall, är ett kort samtal i direkt anknytning till gymnasievalet. Samtalen måste ske under hela elevens skoltid och studie- och yrkesvägledningen måste betraktas som en central del av skolans uppdrag. Rektorerna har ett stort ansvar för att skapa sådana möjligheter.

Länk mellan skola och arbetsliv

Det behövs riktlinjer och bättre förutsättningar för samverkan mellan lärare och studie- och yrkesvägledare på landets alla skolor. Studie- och yrkesvägledarna måste få de förutsättningar som krävs för att i högre grad vara en länk mellan skola och arbetsliv.

Med en proaktiv, kontinuerlig och högkvalitativ vägledning som motverkar stereotypa och traditionella val kan studie- och yrkesvägledarna göra skillnad på riktigt. Det tjänar eleverna och hela samhället på.

Vi vill se en verklig decentralisering av ansvaret för svensk skola. Professionerna – lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare – behöver få ökat ansvar för själva verksamheten. Men det kräver rimliga förutsättningar.

Åsa Fahlén

ordförande Lärarnas Riksförbund

Ulrika Carlsson

riksdagsledamot, skolpolitisk talesperson (C)

Mest läst