Våren 2014 skrev flera av oss en debattartikel på denna sida med rubriken Klyftorna växer i Göteborg. Då lovade vi krafttag för att få en mer jämlik stad. Vad har hänt sedan dess – har det blivit någon verkstad. Har skillnaderna minskat?
Det kan låta som en klyscha men forskning visar att ”alla vinner på en mer jämlik stad”. Stora klyftor skapar spänningar och leder till ohälsa, misstro och en mängd sociala problem. Om människor har god hälsa, framtidstro och tillit kan de bidra till samhället. Att jobba för minskade skillnader är därför ett sätt att hushålla med samhällets resurser.
Mer jämlikhet
I dag förespråkar tunga ekonomiska organ som Världsbanken och Internationella valutafonden mer jämlikhet. De menar att det förbättrar näringslivets konkurrenskraft och minskar politiska spänningar. Om de ojämlika skillnaderna i hälsa i Sverige hade kunnat undvikas hade landet sparat 200 miljarder kronor per år.
Att det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå jämlikhet i samhället är dessutom inskrivet i vår grundlag. Vad har hänt sedan 2014?
Göteborg är en bra stad för de allra flesta att leva i men sedan 1990-talet har segregationen ökat. Det är oroväckande ur både mänskligt och ekonomiskt perspektiv.
Efter att rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg kom 2014 har vi dock sett en kraftfull mobilisering för att minska skillnaderna. Denna långsiktiga satsning kallad ”Jämlikt Göteborg” omfattar hela staden och växer för varje dag. För att vara effektiva måste vi arbeta för alla göteborgare och i hela staden, inte bara rikta in oss mot enskilda områden eller grupper.
Tydliga och breda mål
I dag har stadens 54 000 medarbetare mål som tydligt pekar på att man ska bidra till jämlikhetsarbetet. Intresset från civilsamhälle, näringsliv och andra aktörer att bidra är också stort. På strategisk nivå har Jämlikt Göteborg vävts in i långsiktiga program och planer. Insatserna ska utgå från vad forskning och beprövad erfarenhet kommit fram till är verksamt för att minska skillnader. Och forskningen säger att fokus bör ligga på de små barnen. Det är med insatser för dessa små som vi i dag kan göra störst skillnad. Men arbetet för en mer jämlik stad handlar förstås också om att människor kan försörja sig och att vi jobbar för fler bostäder, minskad boendesegregation och att göra stadens resurser och offentliga rum mer tillgängliga för alla.
Exempel på satsningar
Så vad har arbetet för en mer jämlik stad konkret mynnat ut i sedan 2014? Hur märker göteborgare av att något händer? Kärnverksamheten är grunden för att vi ska minska skillnaderna men här kommer även exempel på nya satsningar utifrån forskningens rekommendationer:
- Familjecentraler för småbarnsfamiljer startas i varje stadsdel, fler där det behövs som mest. På familjecentralerna samarbetar barnmorskemottagning, barnavårdscentral (BVC), socialtjänst och öppen förskola.
- Likvärdigt föräldrastöd byggs upp i alla stadsdelar.
- Staden där vi läser för våra barn - En satsning på högläsning för barn med utdelning av böcker, kapprumsbibliotek på förskolor, hembesök med bokpaket i utsatta områden, kampanjer för högläsning med mera.
- Satsningar på att få fler barn till förskolan och att öka skolnärvaron, främst i mer utsatta områden.
- Satsning på skolors fysiska miljö. En plan tas nu fram för upprustning av skollokaler, med start i utsatta områden.
- Stegvisa jobb- och kunskapslyftet för att få ut fler göteborgare i arbete. Modellen bygger på stegvis utbildning anpassad för både de jobbsökande och arbetsmarknadens behov av arbetskraft. I dialog med branscher med brist på arbetskraft identifieras riktiga jobb.
- Trygghetsarbetet intensifieras i utsatta områden och många aktörer hjälper till.
- Satsning på kraftigt ökat bostadsbyggande.
- Satsning på offentliga miljöer, lekparker och grönområden.
Ny jämlikhetsrapport
I dag kommer en ny uppföljande rapport, Jämlikhetsrapport 2017, att presenteras på en presskonferens. Rapporten visar som väntat att Göteborg fortfarande är en segregerad stad men att vissa förändringar har skett. Göteborg påverkas självklart även av det som händer i vår omvärld såsom ekonomiska konjunkturer och flyktingströmmar.
Forskning menar att det tar en generation att vända utvecklingen. Därför måste vi ha tålamod och kan inte vänta oss snabba resultat. Under de senaste fyra åren kan vi se en sällan skådad mobilisering från många aktörer för att bidra till att de ojämlika skillnaderna i Göteborg minskar.
Vi måste tillsammans hålla i det här arbetet. Hårt och länge.
Jan Elftorp, direktör arbetsmarknad- och vuxenutbildningsförvaltningen
Agneta Hammer, stadsbyggnadsdirektör
Michael Ivarson, direktör social resursförvaltning
Katarina Othelius, stadsdelsdirektör Örgyte-Härlanda
Christer Samuelsson, stadsdelsdirektör Lundby
Fokusledarna för ett Jämlikt Göteborg