I natt, mellan 28 och 29 mars, övergår svensk normaltid, eller "vintertid" i folkmun, till att bli sommartid. Det är vid klockan två på natten som klockan ställs fram en timme, till klockan tre.
Däremot kan vårens omställning komma att bli en av de sista. Det efter att EU-parlamentet i mars förra året röstade igenom ett förslag som går ut på att slopa den obligatoriska tidsomställningen mellan vinter och sommar. När förslaget röstades igenom valde parlamentet att skjuta på genomförandet, från kommissionens förslag om ett avskaffande redan i mars 2019, till mars 2021.
I beslutsfattandet kvarstår att rådet, det vill säga medlemsstaterna, ska ta ställning i frågan. Eftersom rådet och parlamentet beslutar gemensamt i frågan behöver de nå en överenskommelse innan ett slutgiltigt beslut kan fattas. Tanken är att EU-länderna själva ska få bestämma om de vill avskaffa tidsomställningen, och i sådana fall även vilken tid de vill behålla: evig sommartid eller evig vintertid.
40:e året i rad
Normaltid, eller vintertid, infördes i Sverige i slutet av 1800-talet – då landets orter för första gången fick samma tid. Anledningen till genomförandet var järnvägens genombrott. Med en gemensam tid blev det helt enkelt mycket lättare att hålla tidtabellerna.
Sommartiden kom däremot för att stanna först 1980, efter ett impopulärt försök till ett införande redan 1916. Sedan 1996 har EU gemensamt använt sig av sommar- och vintertid.
I år ställer vi alltså om klockan för 40:e året i rad. Så glöm inte att vrida fram klockan en timme i natt. Och för den som har svårt att komma ihåg om klockan ska ställas fram eller tillbaka, kan en liknelse med trädgårdsmöbler vara till hjälp: Ställ fram möblerna (klockan) på våren, och ställ tillbaka dem (den) på vintern.
