Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Invånare i Kabul efter ett 20-tal raketattacker som krävde minst åtta liv och många skadade på lördagen. Flera raketer landade nära den tungt skyddade gröna zonen där många ambassader och internationella organisationer finns. Bild: WAKIL KOHSAR
Invånare i Kabul efter ett 20-tal raketattacker som krävde minst åtta liv och många skadade på lördagen. Flera raketer landade nära den tungt skyddade gröna zonen där många ambassader och internationella organisationer finns. Bild: WAKIL KOHSAR

Jan Höglund: Dödliga raketattacker minskar afghanskt fredshopp

Explosioner och raketattacker krävde många döda och skadade i Kabul på lördagen. Talibanerna och den afghanska regimen förhandlar. Men freden är avlägsen i Afghanistan. Våldet fortsätter och riskerna ökar när USA minskar sin militära närvaro.

Det här är en analyserande text. Slutsatserna är skribentens egna.

Efter attackerna i den afghanska huvudstaden var människor rädda. Ingen kunde känna sig säker. Bilderna var dramatiska från centrum nära den gröna zonen.

Där finns den svenska ambassaden, bland andra. Området är väl bevakat och anses förhållandevis säkert. Men det är ett relativt begrepp i det av krig och våldsbejakande extremism hemsökta Afghanistan. Landets inrikesminister Tariq Arian kallade det en terrorhandling.

– Terrorister avfyrade 23 raketer mot staden Kabul. Baserat på primära uppgifter så kan vi säga att åtta personer blivit martyrer och att 31 personer skadats, sade han enligt nyhetsbyråer.

Två explosioner föregick raketangreppen. En polis befann sig vid en polisbil och uppges ha avlidit och fyra skadades.

Många grupper har motiv att sprida skräck

Enligt uppgift ska Islamiska staten ligga bakom attackerna. Lokala anhängare till IS och talibanerna har varit inblandade i tidigare dåd. Men det finns en mosaik av grupper och intressen som kan ha motiv att störa ordningen och sprida skräck. Landet står kanske inför ett avgörande med förhandlingar mellan talibanrörelsen och den afghanska regeringen.

Men utgången av samtalen i Qatar är oviss. I flera afghanska provinser märks inga förändringar till det bättre, tvärtom. Dåden i Kabul är bara det senaste tecknet på att säkerhetsläget har förvärrats sedan de stridande partnerna, på amerikanskt initiativ, kom överens om att sitta ner och förhandla för att få slut på den flera decennier långa konflikten.

Särskilt hårt drabbade är civila. FN:s mission i Afghanistan dokumenterade 2 117 civila dödsfall under årets första nio månader och ytterligare 3 822 skadade. FN och Afghanistans oberoende människorättskommission varnar för en nationell kampanj med riktade angrepp på afghaner som arbetar för fri- och rättigheter, journalister, moderata religiösa lärare och aktivister som inte vill vända utvecklingen tillbaka.

”Hur mycket mer kan vi uthärda?”

Nyligen skrev Shaharzad Akbar, kvinnlig ordförande för Afghanistans oberoende människorättskommission, på Twitter enligt BBC: ”Hur mycket mer kan vi uthärda, som individer och samhälle?”

USA:s utrikesminister Mike Pompeo på Dohas internationella flygplats på lördagen. I Qatar mötte han landets ledning och representanter för talibanerna och den afghanska regeringen. Bild: Patrick Semansky
USA:s utrikesminister Mike Pompeo på Dohas internationella flygplats på lördagen. I Qatar mötte han landets ledning och representanter för talibanerna och den afghanska regeringen. Bild: Patrick Semansky

USA:s utrikesminister Mike Pompeo är på en resa till sju länder inför att Joe Biden väntas ta över som president om knappt två månader. Syftet är att få stöd för och genomdriva Donald Trumps utrikespolitiska prioriteringar. Främst vill han isolera Iran och främja en fredlig plan, eller vision, för relationerna mellan Israel och arabvärlden.

På lördagen besökte han Qatars huvudstad Doha för att i separata möten träffa representanter för talibanerna och den afghanska ledningen om förhandlingarna. Han kom bara timmar efter de nya attackerna och efter beslutet tidigare i veckan att ta hem 2 000 av de återstående 4 500 amerikanska soldaterna i Afghanistan före maktskiftet i Washington. Donald Trump lovade redan i förra valrörelsen att avsluta USA ändlösa krig och ta hem trupperna.

USA:s reträtt oroar allierade

I ett kritiskt skede oroar detta allierade, inte minst Sverige som har militär personal i landet. Försvarsalliansens Natos chef Jens Stoltenberg befarar att med minskad amerikansk truppnärvaro ökar riskerna för att Afghanistan återigen ska bli en bas för IS och al-Qaida och internationell terrorism riktad mot väst.

USA inledde kriget mot de då i stora delar av Afghanistan styrande talibanerna, en islamistisk extremiströrelse som praktiserade stränga religiösa lagar, efter terrorattackerna den 11 september 2001. Det är ännu inte avslutat. Även demokraten Joe Biden anses vilja dra ner på det militära engagemanget, men inte efter en så snabb tidtabell och i samarbete. Det skapar ännu en osäkerhet om vad som ska hända.

Flera källor uppger för nyhetsbyrån AFP att talibanerna och de afghanska förhandlarna löst vissa frågor, men många och svåra återstår. Och nästan dagligen kommer nyheter om hur talibaner attackerar regeringens säkerhetsstyrkor, som har byggts upp av och är beroende av utlandets militära stöd.

Det är en ond cirkel som måste brytas, men ingen vet hur. Ännu är det en ekvation utan lösning, med för många variabler.